Susanne

Tänk om det aldrig hände något... fy så tråkigt det då skulle vara... Men jag är ju duktig på att få min tid att bli till något annat än den var tänkt. *ler*... så även denna dag.

Det har varit fullt upp hela dagen... med vad då?... *ler*... ja det var frågan det... allt möjligt.


Visst helt suveränt... har fått jättemycket gjort så visst ska jag inte klaga. Men kan dagarna lugna ner sig lite nu... på det här sättet är jag ju snart lastgammal... hm...


Varför jag skriver nu har jag ingen aning om...

Men det kan ju hända att jag inte kommer att skriva något i kväll... eller annars kommer jag att skriva i kväll... det vet man aldrig.


I morgon en ny dag... nya saker och nya projekt... det finns att göra...


Det är omöjligt att älska och vara förnuftig på samma gång, men de vet ju alla redan :D


Va rädd om er, kram.

Jag vill också ha vingar... Nej kanske inte men det känns som det...  ibland ;)


Det är när jag ska välja mellan ensamhet och tvåsamhet som jag kommer in på tveksamhet.

De är skööönt o va singel !

Men .. När du äter, dricker, älskar och gärna delar med dig, njuter du det bästa världen kan skänka dig.


Något helt annat bara så där... Vet ni hur svårt det är att gå på toaletten och inte kunna använda den vanliga torkhanden... haha... ja det där lät... men förstå hur jag menade... helt omöjligt...


Oavsett vad jag skrivit här så kan jag försäkra att jag mår bra... *ler*

Nehä... det ska inte bli någon ful ovana
Det tror jag inte i varje fall... menar att blogga flera ggr om dagen..

 
Nä nu har jag inte tid med det här... dags att röra sig... frammåt marsch...


Va rädd om er, kram.

Som det känns just nu skulle jag kunna sova hur länge som helst i morgon bitti... men det vet vi ju hur det blir med det... jag är väl uppe före tuppen i morgon med...

 Vart tog sommaren vägen? Den bara försvann...

Jag som är lite kunnig när det gäller vin, har några tips som jag tänkte dela med mig av.

Först och främst skiljer man mellan röda och vita viner: Lättast skiljer man dessa båda vintyper från varandra om man skvalpar ut en skvätt på en vit bordsduk.

Det vin, som lämnar en lila fläck efter sig, är ett rödvin.

Riktiga kännare kan på bara smaken avgöra om vinet är vitt eller rött.

Vita vinerna smakar i regel ättika medan röda smakar stämpelfärg. Man kan alltså genom att suga på en vanlig kontorsstämpel och sedan jämföra smaken med ett vin, konstatera om detta är rött eller inte.

Till fiskrätter, såsom fiskbullar och matjessill föredrar de flesta vitt vin, medan man till kötträtter såsom falukorv och sylta bör ta ett rött vin.

Portvin är ett vin som man serverar i porten. Har man inte någon port, kan man bjuda på det i trappuppgången eller i hissen.

När man serverar torra viner bör man se till att det inte är tvärdrag eller att någon av gästerna råkar nysa, ty i sådana fall dammar vinet omkring i lägenheten. När man serverar ett torrt vin är det därför lämpligt att ha en dammsugare i beredskap.

Om man själv ska bära hem sina flaskor från systembolaget gör man klokt i att köpa ett lättvin, så man inte får för mycket att kånka på.

Till vilt bör man välja något vildvin, medan man till grillat och annat vidbränt kött serverar brännvin. Renstek
sköljer man ner med renat.


Lycka till med vindrickandet !!


Va rädd om er, kram.

It is here.....!

Jag är så enormt trött, så trött. Men hjärnan är som Karlssons Klister i slow motion. Vägrar släppa taget.


Jag kunde ju bosätta mig i en liten citronlund i Italien,
Eller så kunde jag ha en stor terass mot havet på Bali och skriva dåliga böcker? Eller så kunde jag åka Transibiriska järnvägen och bli hejsan med Backpackers? Eller lära mig franska och sitta i mitt fönster i Paris och vinka med min pensel till förbipasserande turister? Eller ha en egen brygga vid ett stort, vitt stenhus på Västkusten där man kunde sitta och läsa morgontidningen med en kopp kaffe bredvid sig och doppa tårna i vattnet en daggfärsk morgon? Eller utbilda mig till läkare och resa runt med Läkare utan gränser?


Det känns som att  världen och möjligheterna är lite långt borta .. man är ju 51 o inte 31.

Men det enda man kommer sig för är att låsa dörren om sin hyresrätt, köpa med sig något på ICA, titta på Halv Åtta Hos Mig, betala räkningar och sedan gå och lägga sig.


Nu får det vara nog med sådant bjäbb! Jag kan inte hålla på och vältra mig i självömkan hela tiden. Inte för att jag är blind; jag ser ju, förstår och är enormt tacksam för allting jag har (t.o.m så att jag ibland ifrågasätter min lyckas existens; vad har jag gjort för att förtjäna den liksom?) men det finns vissa hjärntroll som återkommer vissa dagar.



Va rädd om er, kram.

Livet är inte så svårt egentligen, bara man gör det man vill och känner för, gör det som man själv mår bra och blir glad på. Hur svårt ska det egentligen vara?


Vi ska tacka gudarna för att vi alla är olika och därför är ingen heller normal. Tänk hur världen hade sett ut om alla vore som mig, herregud säger jag bara, sicket kaos! :)


Mina tankar om ditten och datten har börjat reda ut sig, visst har man lite små funderingar kvar, typ hur man ska lösa det ena eller det andra men samtidigt så tar jag bara allting för vad det är och gör det bästa av situationen.. Njuter av livet just nu helt enkelt.


Man lever bara en gång så varför inte göra detta, skita i alla måsten och regler och principer och bara göra det man själv känner för, låta dagen komma som den kommer och ta för sig uttav den.


Harregud vilket svammel det blev nu, suck på mig själv och mina tankar, men jag är ändå glad, jag har ett leende inom mig.


Va rädd om er, kram.

tänk om allt vore annorlunda. tänk så ofta jag tänker så. att jag vill ha förändring.

att jag vill att du ska vara förändringen.

att jag vill betyda nåt för nån.

att JAG ska vara DIN förändring.

jag står här. jag finns. jag väntar.

du?

det känns i kroppen.

i hela kroppen.

att det är annorlunda. att saker och ting rubbats och att ingenting är sig likt.

man.

tänkte på att jag ofta använder ordet "man". man vill, man kan, man gör osv.

det är naturligtvis en ersättning för ordet "jag".




va rädd om er, kram.

Jag har aldrig i hela mitt liv hämnats. Mitt resonemang är att det är ett tillräckligt straff för dem att de måste leva med sig själva i resten av sitt liv. Jag behöver inte göra det.

Jag har rätt att behandla en människa på samma sätt som den har behandlat mig, den har gett mig den rättigheten. Och det känns väldigt bra. :D

Om "någon råkar"  spilla vin på din skjorta / tröja. Säger något plumpt / dumt. Du kommer på någon med en nödlögn - det är lugnt, du har det innestående.


Det är fredag, en dag i livet.

Det är en bra dag, lite trött, som man är så där mitt i livet, en vardag, men fredag .. o de är helg!  Det är en vacker höst, med perfekt väder.


Jag lyfter på hatten, önskar er en trevlig dag och lite god musik!


Va rädd om er, kram.

Vi köper oss nya bröst, vi köper nya läppar, vi köper oss nya kroppar, nya älskarinnor/älskare. Vi köper allt som går att köpas för pengar och vi köper också till oss mer pengar. Vi köper en ny haka som vi köper mjölk inne på Ica. Vi köper till oss makt, vi köper till oss intelligens, vi köper t.o.m sex.


Vi köper droger, människor, mat, länder, makt, vapen, tystnadsplikt, idéer. Vi köper till oss mer pengar för att få en bra status och för att synas. Man kan även köpa till sig bra status bland folk. Man blir respekterad för sina pengar, för hur mycket man köper och hur mycket man har råd med att köpa. Men innerst inne mår vi bra då? Mår vi bra att göra allt detta på andras bekostnad för att få synas och höras att man är rik och bäst? Men det håller vi tyst om, vi håller tyst om att innerst inne lever vi med ångest, lever vi med ånger, lever med så mycket självhat som gör att vi bara måste fortsätta och fortsätta.


Vad är det värsta som kan hända om du inte gör allt det här? Att du bara blir en vanlig svensson som steker pannkakor och faktiskt lever ett värdigt liv? Kan man köpa till sig ett gott hjärta och ett gott samvete? Kan man köpa bort allt det här dåliga också? Kan man köpa bort människohandeln? Kan man köpa bort allt dåligt? Om det går, då lovar jag att köpa det hur mycket det än kostar.


Det jag undrar nu.. när ska någon köpa månen?
Nej vänta... det kan man ju redan.



Va rädd om, kram.

Ny dag nya tag!

                   


Jag vet att det inte är så jävla lätt att leva ibland. Men det är inte okej att slösa bort sitt liv med att må dåligt. Jag är en glad, lite tokig människa som gillar mycket som livet har att erbjuda. Så istället för att bekymra mig så mycket borde / ska  jag ta mig i kragen och se till att leva. Göra det jag vill. Med Dig. Med Vänner. Nära och Kära. Istället för att tänka så mycket. Var sak har sin tid.

Det som var förut är en annan tid, ett annat kapitel. I en annan bok.

Vi är nu.

Ibland...

Blir man så trött!

På sig själv..på andra runt omkring. På knäppa tankar i huvet. På att man inte kan känna ro. På att man inte känner sig hörd. På allt man måste och bör.

Fan ta dessa tankar som cirkulerar och vill stanna kvar. Vore det inte bättre att bara kunna tänka positivt precis hela tiden? Undrar hur det skulle vara och kännas.

Jag provar iaf ;))


Va rädd om er, kram.

Ibland planerar man in saker som när de blir dags att genomföra inte längre känns roliga. Man vill helst slippa att göra det man gett sig in i och hela grejen känns bara jobbig. Då kan man dra sig ur eller genomföra det hela ändå. Jag har alldeles för ofta valt att dra mig ur. Numera försöker jag att inte göra det eftersom det man planerat oftast trots allt blir roligt.

Därför genomförde jag det jag hade planerat den här gången och det är jag glad för. Det kan till och med vara så att detta är början på något riktigt intressant även om jag inte kan påstå att det är så det känns. Men möjligheten finns!






Va rädd om er, kram.

Nu får vi ta fram våra värmeljus o tända upp våra hem, gud va mysigt.


Nåväl, livet rinner på för fullt o min hjärna går på högtryck: Är lite fundersam över hur jag ska göra med fortsättningen på mitt liv, kan inte ha det så här. Måste få in lite livsglöd igen. Lättare sagt än gjort, men ska fundera ut en lösning på det här.

Upp o ner känns hela livet.....framåt o tillbaka...hit o dit...ingen ordning på allting..


Tänk va livet e kort .....man tänker inte på det när man e ung o ivrig att erövra hela världen...men när man kommer till mitten ungefärär det som om det tänds en lampa o man börjar tänka.


Va livet e kort....ena stunden går man i skolan o i nästa stund e man skild o har vuxna barn o funderar över hur ålderdomen kommer bli för en annan...hua...jag va ju nyss litenvart tog tiden vägen...jag som skulle göra så mycket...


 Ursäkta mej, men jag e inte på bra humör idag, återkommer inom kort


ciao ..


Va rädd om er, kram.

Det är så mycket, så mycket jag ska
Och göra saker som är bra
Men kanske inte just idag
Jag tror imorgon blir en bättre dag


Jag ger igen imorgon
Imorgon och inte idag
Ja, jag är stark imorgon
Imorgon så är jag bra


Va rädd om er, kram.

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och nånting alldeles oväntat sker. Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den aldrig densamma mer..



Jahapp, då var det måndag igen! Vart tar helgerna vägen egentligen? Jag känner mig som sju svåra år idag, hade behövt sova minst fem timmar till...

over´n out  







Va rädd om er, kram.

Va rädd om er, kram.

Ständig verksamhet i hjärnan. Konstigt den inte bränns sönder och det börjar ryka ur öronen ;)

Jag har nog knasigaste hjärnan i världshistorien.... Vet inte hur ofta det poppar upp bloggmaterial i huvvet som inte bara är av personlig karaktär, men det försvinner alltid snabbare än vinden. Så när jag väl är vid en dator är det inget kul att skriva om... Jag lyckas inte ens gräva i hjärnans djup??? för att hitta det ..

Jo, ibland så :))



Hur dåligt du än mår, i kärlek, i din själ eller på andra plan, ge aldrig upp. När man mår som sämst och inte ser något ljus, då kommer en varm hand mot din kind, en väns axel att gråta mot, ditt livs kärlek eller en djup och sann lycka.

Och varför gråter jag då?? Jo... för att jag är så fjantig ;)
och det är faktiskt väldigt fint skrivet....



Va rädd om er, kram.

 Jag vill gå klädd såhär och precis som på bilden vara ett kliv från stranden.





Kanske är det så, att jag måste hitta mig själv först, innan jag kan bli din. innan det kan bli du och jag. Kanske måste jag komma på en egen lösning som gör att du kan se mig så som jag verkligen är. I mitt rätta element. så som jag egentligen är. Jag är inte en tyst, tillbaka dragen tjej, det har tyvärr bara blivit så, åh du skulle se mig där jag är på topp. Jag tror det får bli så, du får vänta. Vänta tills jag har hittat en lösning. jag måste få vara mig själv innan du kan se mig för den jag är.


Nånstans nån gång så finns DU!


Va rädd om er, kram.

Ibland när jag tänker på hur mitt liv har förändrats o tagit en väg som jag i aug- i fjol, inte ens vågade eller kunde drömma om bubblar det inom mig av skratt. Ett fnitter som sakta som kolsyra stiger till ytan och om jag skulle släppa ut det är jag rädd att det skulle explodera i ett hysteriskt asgarv som aldrig skulle ta slut... Då, var jag nyseparerad o totalt vilsen för vilken väg jag skulle vandra. Vad ville jag? Vad kände jag? Vad vågade jag? Vad trodde jag på? Någonstans i allt kaos o förtvivlan så bestämde jag mig för att lita på att det som sker det sker av en mening. Jag tror att vi skapar vår "verklighet", våra liv, genom våra tankar. Om jag tror på mina tankar utan att ifrågasätta dem o de ger mig smärta o förtvivlan så blir mitt liv plågsamt o olyckligt. Om jag däremot ifrågarsätter dem o analyserar om det verkligen överensstämmer med sanningen/verkligheten fann jag att det mesta av min smärta handlade om min föreställning om hur mitt liv borde/skulle/kunde vara o se ut... Detta var min viktigaste lärdom o den som har visat sig vara min största utmaning att praktisera i mitt förhållningssätt till livet. De har tagit lång tid, o mycket ork!
 
Lev o njut, dagen kommer aldrig igen <3

Va rädd om er ,kram!

Du måste alltid

värja ditt liv mot ondska

du måste alltid

värja ditt liv från orättvisa

du måste alltid

värja ditt liv mot falskhet

du måste alltid

värja ditt liv

från den som inte ger dig äkta kärlek

men värj dig aldrig  bort

från livet..



Va rädd om er, kram.

Har försökt skriva.
Få det ur mig.
Med papper och penna.
Massa ord kommer fram.
Det blir bara kladdigt och patetiskt det jag skriver.
Var glada att jag besparar bloggen sådant tjafs. 
Men när det inte blir bra känns det inte som jag fått det ur mig.
Önskar jag kunde skriva.
Skriva vackert och slående.
Att med skrift bara tömma mig på tankar och känslor.
Jag känner för mycket just nu.
Både gott och ont.
Jag känner för för många.
Både gott och ont.
Jag vill ha det ur mig!


Va rädd om er, kram!