Susanne

När jag vaknade såg jag bara halva mig i spegeln.

Ibland undrar jag om jag inte föddes in i fel generation. Men nu är det ju som det är. Jag fortsätter troget min  omoderna kärringbana och håller kärringarnas fana högt.


En stor finne på kinden. Som om ungdomen var på väg tillbaka. Och det kanske den är.
Mitt ansikte blir mer och mer intressant. Ungdomsfinnar, bekymmersrynkor och oönskade hårstrån som helt plötsligt växer fram över en natt. Kanske kan använda mig själv i någon form av lotteri .
Typ gissa åldern, och så kan man vinna en halv gris eller ett kilo choklad eller vad det nu är man brukar vinna. Vet inte så noga, har aldrig deltagit i något liknande. Men nu är det dags. Gissa åldern på tanten och vinn en gris! Ett sådant förslag måste ju bara gå hem i stugorna. Eller?

Va rädd om er, kram.

1. "Dödskyla"

2. "Isstorm"

3."Katastrofvädret"

4. "Extremkyla"

5. "paniksnö"

6. "Helvetessnön"

7. "skräckvädret"

8. "Mördarstorm"

9. "Spösnö" ( som spöregn,fast med snö)

10. "klass 2-varning"

11. "Monstervädret"

12. "Tyska skräckvädret"

13. "Ryska skräckvädret"

14. "Snömonstret"

Nä tacka vet jag SOMMAR!  även om de regnar :))



Va rädd om er, kram.

Jag blev myndig när jag fick köpa på Systemet ocn när jag går på pension då ska jag ha rabatt på resor och biobiljetter,men – om jag får åldersfrågan så brukar jag alltid lägga 10 år till i min riktiga åldern och vips, då får jag det svar som alla kanske önskar sig: ”neeej, så gammalt ser du inte ut”.

jag behöver mannen!

”och vad ska man ha en man till”?  frågar ni .. jo kanske för att :
ta ut soporna och öppna ostförpackningar och konservburkar, och vem skulle bära mina mjölkpaket om inte han.

och vem skulle poppa, innan filmen vi ska titta på börjar.

och vem ska sitta mittemot mig på frukosten och vara tyst när jag läser morgontidningen om inte han.

och vem skulle putsa mina fönstren och byta gardiner så att jag inte får nackspärr, om inte han,

så visst är en man bra att ha, och jag är så gärna den späda kvinnan åt min man, så han får känna sig vara den starkaste…  !?

Va rädd om er, kram.

Det har visst inte varit några direkt underhållande inlägg jag bidragit med den senaste tiden. Solly. Jag har väl inte haft något piffigt att skriva om.




Jag vill tro att jag är en människa som är fri att göra det jag egentligen känner för.
Men vanorna, tryggheten i det bekanta och en inrotad feghet, gör att jag backar.
Jag skulle ju egentligen aldrig erkänna det, men visst är det så det är.

Jag måste sluta tänka och börja chansa.
Jag måste våga hoppas.
Jag måste våga leva mitt liv så som jag vill att alla andra ska leva sitt.

Hur lätt är det?
Ganska svårt. Faktiskt.


 Men annars då?
Visst, jag har blivit sårad, bränd och förtvivlad. Bränd, dumpad och övergiven.

Men vem har inte det?

Det i sig ger mig faktiskt ingen ursäkt till att vara feg. Det ger mig ingen ursäkt till att inte våga göra något annorlunda.

Så, här står jag nu. Villrådig och rädd.
Men det är kanske en bra rädsla. Den i sig är förmodligen något som får mig till att nå nästa mål. Oavsett om jag väljer det själv eller inte.

Som sagt - det finns ju faktiskt ingenting utav det jag tagit mig för hittills, som jag inte har klarat av.


Full av hopp, full av förtvivlan.
Hur går det egentligen ihop..?

Det gör det nog inte. 

Men jag väljer att hoppas. Det kommer att gå vägen. Det vet jag ju.



Va rädd om er, kram.

Denna fjäril kommer att förgylla din eftermiddag och kväll…..
 

Lilla vän, idag tänkte jag på dig … och vill göra dig glad … njut   Oavsett om din dag var bra eller dålig, hon kommer att muntra upp dig lite,                     Ähhhhhhh, skit i fjärilen !! Det här blir man gladare av…

 


Va rädd om er, kram.

Jag vill bara påminna alla läsare om att ta hand om varandra och er själva. Livet är en engångsföreteelse. Och till motsats mot mycket annat så kan du inte påverka det så mycket mer än med vad du gör just nu. Ingen vet hur långt eller hur kort det blir. Allt vi kan veta med säkerhet att vi kommer sluta 2 meter under jord. Glöm inte att underbart är kort och att allting har ett slut. Ta vara på livet, och framför allt, ta vara på IDAG. För just idag kommer bara en enda gång.
Så gör något värt att minnas VARJE dag så livet blir mycket värt!


Ta det för vad det är, en dag i taget.


Va rädd om er, kram.

God morgon...

Ännu en dag vaknar man upp till med kallt som sjutton och massor med snö ute.. Man saknar värmen riktigt mycket en dag som denna..

Men värmen finns där ute.. I alla våra hjärtan. Det gäller bara att hitta den...

Så denna dag, dela med er av lite värme till någon i er närhet. Så lite kan göra så mycket..

Den som läst min blogg någon gång har nog sett att jag lämnar ut en hel del om mig själv, mina tankar och känslor. Ibland kanske man visar för mycket. Kanske borde man ibland hålla igen och ta ett extra andetag innan man skriver ner det så alla i hela världen kan se det .



Men jag är inte den typen av människa utan jag är en känslomänniska.

Även om jag skulle vilja ändra på detta så tror jag inte att det skulle vara möjligt. Att begränsa sig så skulle vara en typ av fängelse.

Men jag lämnar inte ut allt om mig själv. Det finns en liten del av allt som rör sig i min skalle som inte kommer ut i dagens ljus.

Ett leende sker i ett ögonblick, men minnet av det kan finnas kvar en livstid.





Va rädd om er, kram.

En helt vanlig jävla kaka

Ett ägghelvete

1 dl sur mjölk

så lite smör som möjligt

socker

ingen jävla mandel i alla fall

2 dl bakpulver

1 paket fula russin

1,5 dl allerginötter

Fyllning

1 dl vaniljsocker

1 melon eller något annat

mycket sprit

Häll nästan allt i en bunkjävel och kör med elvisp i en timme.

Grädda direkt i skålen, skit i att smöra och bröa, kakhelvetet fastnar ändå. Dunka utav bara fan för att få ut skiten på matbordet.

Garnera med krossad melon och sprit.

Om inte kakan lossnar - släng ut bunkhelvetet genom förnstret och drick upp spriten.

      
Va rädd om er, kram.

Jag vet att om mitt hjärta inte satt fast bakom revbenen skulle det rymma sin väg och aldrig komma tillbaka. Det är för väl att människans viktigaste organ är placerat bakom galler. Där kan det sen sitta och bitas och slåss bäst det vill och slå mot trumhinnorna tills allt som hörs är ett stadigt tickande. Som från en bomb eller ett armbandsur. Jag har lärt mig att det är fult att låta hjärtat och hundar löpa fritt.


Hade tänkt skriva lite till, men jag fixar inte att sitta här längre. Tillbaks till liggande läge i sängen.
Få iväg alla jäkla tankar som gnager.
Försöka att sova igen!!


Va rädd om er, kram.

Upp och ner, ner och upp.... Så kan jag beskriva min helg. Mer än så säger jag inte. Nu lägger jag den bakom mig och tar nya tag.

Jag ska försöka skapa mig ett Landet Ingenstans att fly till när jag känner att verkligheten blir för mycket. Jag behöver ett ställe dit jag kan försvinna när jag behöver stänga av och bara vara. Det svåra blir inte att skapa det här landet. Det svåra blir att lära mig att släppa alla tankar. Jag får väl börja med att låta den komma och sen skicka iväg dom igen. Jag får träna, träna och åter träna. Jag ska fixa det! jag har ju blivit så bra på att inte låta tankarna få fäste. Men ibland får de det och då behöver jag ett ställe som det här. Och inte bara då när tankarna får fäste. Utan när jag känner att jag behöver bort, få en liten stund för mig själv. När jag inte kan åka någonstans fysiskt för att ladda batterierna, får jag skapa ett ställe i min fantasi. Ska bli spännande att skapa ett ställe som får bli precis som jag vill ha det...






Va rädd om er, kram.

Ibland trasslar livet till sig som ett nystan som känns helt omöjligt att reda ut. Inuti mig känner jag mig som det där nystanet. Full av virriga känslor som jag inte riktigt kan få tag i. Tankar som far omkring och får mig förvirrad. Jag försöker hitta den röda tråden men vilken ände jag än drar i, så fastnar jag i alla fall, kommer inte loss.

Jag är tacksam att mitt i stormen kunna känna "Jag litar till att det löser sig!". Hitta till stormens öga.




Va rädd om er, kram.

Det finns många vägar att gå igenom livet, du kan tycka synd om dig själv, eller vara överdrivet optimistisk. Du kan vandra själv på din väg eller sammanföra din väg med andra, leva i lyx eller fattigdom. Men vilken väg du än går så strävar vi alla efter samma sak: Lycka

Vi behöver både smärta och glädje i vårt liv.

Va rädd om er, kram.

Jahapp, då var vi över på andra sidan! Nytt år, nya möjligheter.

1 januari 2011... och jag andas fortfarande, mitt hjärta bultar och jag är pigg som en lärka.

Livet är för kort för att vakna upp ångerfull. Tyck om människor som behandlar dig bra. Glöm dem som inte gör det. Livet sätter alla på sin plats.
Tänk att allt kommer till en av en anledning och det som händer, händer av en anledning. Om du får en andra chans, ta den!! Ingen har sagt att livet är enkelt, bara att det är värt mödan.

Va rädd om er, kram.