Flummiga tankar

Jag tvivlar ibland, det gör vi väl alla då och då

vi undrar över var inspirationen försvann?

Träningslusten?
Var tar det vägen? Kan det vara det svarta hålet där allting finns?
Här hittar man alla de ensamma sockorna
Här finns den goda tanken du skulle ta tag i men som sedan glömdes bort
Och allt det där du aldrig hann
Svaret på gåtan som förblev en gåta
Ögon du mött som aldrig blev mer
Högsta vinsten du aldrig vann
Tappade tankar, tappade hakor
Kärleksbrevet som aldrig kom fram
Famnen du aldrig fann
Lekar du aldrig vågade leka
Risker du aldrig tog
Resan som aldrig blev sann
Pusslet som aldrig blev klart
Tåget som inte bara var försenat
Det dök aldrig upp!
Sanna mina ord –
 Det svarta hålet


Va rädd om er,kram.




Nått nytt

Förlåt är ett fint ord. Förlåt återställer allt. Ett slarvigt förlåt fungerar det med. Men lämnar ett fult ärr.


------------------------------------------------

Någon som kan hjälpa mig att köpa nya skor?
Hela och rena.

Eller en ny väg?

Den nuvarande känns så hård i mina trasiga skor.

Men det är bara när man ska gifta sig som man får nått blått

och nått gammalt, inget nytt - en man?

Nädå inte de.

Men tro nu inte att jag önskar mig det.Bara en ny kropp.

Eller nya skor.




Va rädd om er, kram.




Klokaord

När folk sårar dig om och om igen, skall du se dem som sandpapper! De kanske river ditt hjärta och skadar dig, men snart har du blivit polerad och len, och dom värdelösa!






Jag hoppas att alla ni bakom skärmen får en underbar dag på jobbet, skolan, hemmet, ja vad vet jag vart ni befinner er.
Min skall bli så där jäkla bra som den bara kan bli!


Va rädd om er, kram.




~OZZY OSBOURNE OCH JAG~

Jag skrev hans namn på mina slitna, trasiga jeans.
Jag lyssnade på Black Sabbath, men inser idag att jag inte förstod vad texterna handlade om. Hans röst trollband mig - det räckte!
Idag tolkar jag hans texter på ett annat sätt; på mitt sätt, och han växer...
Hans röst och det han sjunger om, det skär genom märg och ben på mig.
Det spelar ingen roll att han inte vet att jag existerar. Det spelar ingen roll att han gjort sig själv till åtlöje i TV... Den där skadade mannen, med sin trasiga familj och sin magiska röst ..

Jag älskar Ozzy Osbourne - Men han vet inte att jag existerar!


Patetiskt som en tonårsförälskelse, men lika verkligt och sant.


Tyvärr .. :))






Va rädd om er, kram.





Klockan är mycket nu...

http://alexandrabeckerblack.com/web%20pics/forgotten_web.jpg



Jag var trött redan när jag vaknade, så kanske är det inte konstigt ifall jag känner mig tom?


Det var så mycket jag skulle skriva ner för att inte glömma bort. Men nu har jag glömt vad  det var jag skulle minnas...


Så många tankar invaderar mitt huvud och min hjärna varje dag, och jag är tacksam och glad för det, för jag kan inte tänka mig att vara en människa utan tankar. Tanklös - Nej tack!

Jag älskar att vara själv. För
mig är det ett positivt ord.

Jag älskar att vara själv. Jag måste få vara själv emellanåt! Jag kvävs annars.

Men ensam... Det är en helt annan sak! Och att inte vara själv, men ändå vara ensam, det är fruktansvärt. "Hellre är jag ensam när jag är själv, än ensam i tvåsamhet!" För att vara ensam när man är två, det.... Det ska ingen behöva vara!


Va rädd om er, kram. 





Nu har de hänt nåt ..


Upp på löpbandet, i-podens hörlurar med härlig musik i öronen.
 Skönt o röra på fläsket så här på morronen.
Har på tvn, kikar emellanåt.
Solen lyser nu utanför fönstret, de ser skönt ut ute.
Startar upp, o njuter ..
Tills jag tappar den förb****** i-poden.
Givetvis så stannar jag tvärt för att ta upp den.
Men .. löpbandet stannande ju inte för de!
Jag flög rätt in i väggen, tur jag va ensam hemma..
För de kom en massa ramsor som kanske inte va så trevlga för andras öron.
Krånglade mig upp, o sen började jag tokskratta åt mig själv.
Såg mig själv framför mig ..
Ja så kan man oxå börja dagen :))






Va rädd om er, kram.


Svamp i hjärnan…

  • Om du inte tycker att varje dag är en bra dag, försök med att missa en dag.

    --------------------------------

    Jag har nog svamp i hjärnan. Jag vet, det händer inte allt för ofta….
    Men ibland så, 
     känns som att jag fått ett piano i huvudet, fastnat i en grantopp eller helt enkelt bara gått vilse i lägenheten….



    Ja jag lever, Jag mår väl inte sådär skitbra skulle jag vilja säga.. Mycket tankar som snurrar i huvudet hela tiden. Var det bara så här livet skulle bli. Nej det vill jag inte gå med på.. Nu svammlar jag igen.. blää…Hatar när dom här perioderna kommer. Men jag vet ju också att dom går över ..

För det skall gudarna veta att det är fan inte enkelt när man blir vuxen…Skall nog egentligen inte skriva här idag,ingen bra dag med andra ord. Men den fösvinner väl som alla dom andra dagarna och förhoppningsvis så är morgondagen en bra dag.








Va rädd om er, kram.


Jag glor på teve och lär mig massor

Förr kallade man teve för dumburken. Jag fattade aldrig varför (jag var väl för dum). Om man gör det fortfarande vet jag inte? Jag har inte hört det på ett tag i alla fall.


Själv glor jag på teve utan några samvetskval och jag tycker jag får en massa bra idéer därifrån.

Jag ska ge ett exempel :


Ensam mamma söker: Det här konceptet är helt fantastiskt. Tänk att ha tre, fyra killar hemma hos sig som ska tävla om mig. De ska förstås ständigt ge mig presenter. Bjuda ut mig på lyxiga måltider i nya miljöer. Hitta på spännande och romantiska utflykter. Under tiden går jag och småhånglar lite med var och en. Jag håller dem alla på halster. De får allt prestera ännu lite mera. Visa att de verkligen duger genom att t ex renovera min lägenhet och  sedan bjussar jag min släkt och mina vänner på dem för att fråga ut om de verkligen verkligen vill ha mig, samtidigt som jag småhånglar lite mer med en annan av gossarna och väntar på nya presenter. Låt det aldrig ta slut…







Va rädd om er, kram.


Det finns inget bättre ..

Det gäller både innuti och utomhus skulle jag vilja påstå.

Det finns ingenting som gör en så glad och så sorgeslös som just det där ögonblicket då man känner hur solen kommer fram igen, hur allting skiner upp och hjärtat sätter igång med sitt dunka-dunka igen. Just den stunden, just då när blixten slår ner i en och alla gråa moln plötsligt spricker upp och försvinner och det bara finns en enda sak på himmelen kvar att beskåda. En enda stor sol som utgör hela ens värld och som får en att känna sig som världens lyckligaste.

Det finns inget bättre, än när det vänder.... 



Va rädd om er, kram.


Blond, snygg, smart och rolig!

Helt rätt. Rubriken handlar inte om mig!




Jag vill tro på klyschor och sparka negativiteten i arslet.
Man ska börja varje dag med en bra tanke.
Så istället för att tänka "Fy fan vad jag är trött!".
Så ska jag tänka "Gu' vad vad skön min fula säng är!".
Haha. Näää. Ska jag ju inte.
Jag ska tänka "Åh vad glad jag är som sovit så skönt i min säng inomhus hela natten - jag kan skatta mig lycklig!".

Mmmm. Eller nåt i den stilen!




Va rädd om er, kram.




Så jäffla trötter!

 
Jahapp..då sitter man i soffan igen efter en riktigt svettig träning. Vettifan vad som va på g med mig idag, men jag va så trött i kroppen att jag skulle kunnat somna ståendes i en kalldusch samtidigt som en piraya tuggar sönder ena rövhalvan på mig. Den du!




Tråk ..



Cool bild! Kroppar formade till en döskalle!




Morgonen började som tråkdag.
Så tänkte jag för mig själv; - Vadå tråk...?
 
För att jag är tråkensam? Hur rolig blir dagen om man fokuserar på det egentligen?
Jag ska ta tag i de där sakerna som alltid finns att göra, som disk, tvätt och plock. Inte roligt, men roligare än att sitta och tycka synd om mig själv, till ingen nytta, bara för att.

Nu känns det lite bättre! :-)




Va rädd om er, kram.

Ont!

Önskar att jag kunde säga mig själv:
"Jag förstår inte, jag vet inte varför".
Men. Tyvärr.
Jag inser ack allt för väl.
Förstår precis och vet varför. 
Hade varit lättare att leva med om det var mig en gåta.
Nu är det bara kallt konstaterande, än en gång:
"Det betyder inte mer än så, det är inte viktigare än så här".
Det smärtar mig lite i mitt svagaste.


Va rädd om er, kram.


En stund glömde jag igen...

Varje känsla ska levas genom. Alla... Full förälskelse. Förtvivlan och längtan. Mitt gamla jag försöker mala ner de negativa känslorna och gömma i alla fall delar av dem. Mitt nya jag, den jag varit dessa sista år, lever varje stund till fullo. En dag eller två glömde jag det. Påmind vänder jag mig om. Tackar min förmåga att stilla jagvillet och tillåta full storm inuti mig. Att vila i varje känsla till fullo... Vilken underbar förmåga!

Va rädd om er, kram.


En liten brasa vore inte fel...

Fryser och tittar ut i mörkret och regnet. Det känns som läggdags, klockan är över 23.00. Flisan sover, och jag borde väl passa på jag med, för direkt pigg kan jag inte säga att jag är. Fast det är det i och för sig sällan jag är.
 

Skulle vilja ligga i en mysig stuga framför en brasa och dricka vin och lyssna på musik... Men Flisan skulle säkert välta vinglaset, snubbla och nästan ramla in i elden och så är det med den saken! Jag har det inte så illa här heller. Nu ska jag tända några värmeljus och lysa upp min dystra tillvaro med. Fast ärligt talat så känns den inte så dyster ut för tillfället.

Inte vet jag vad som kommer att hända, men det var väldigt längesedan jag slutade planera inför framtiden. Drömma kan man ju alltid. Ingenting blir ändå som jag tror, så jag får väl vara tacksam över mitt "spännande och oförutsägbara liv som helt saknar röda trådar och målsnören att spränga..." Någon ska väl leva så också! Och den där någon - det är väl jag det, verkar det som!







Va rädd om er, kram.




Nu har jag bestämt mig!

Jag har varit väldigt lat sen jul ungefär.
De har blivit några prommisar varje dag, eftersom Flisan måste ut.
Men .. jag tycker faktiskt att jag kan köra mer än de.
Så nu ska jag powerwalka / småjogga 5 dagar / v.
De ska bli minst .. minst 2,5 mil per v.
De kanske inte låter mycket, men däremellan ska hunden ut.
O eftersom jag inte har någon bil nu,
Så går jag lite mer än så.
De är så lätt o tänka att jag gör de sen, vädret är dåligt.
Men jag behöver inte säga /tänka så, för jag har min "  älskling"
= Löpbandet<3


O sen mår man bättre o blir lite gladare :D





Va rädd om er, kram.


Sexigt!

Jag funderar lite på vad jag tycker är sexigt. Rösten ÄR viktig. Och dialekten ska tydligen vara Göteborgska? Men något jag upptäckt nu på sista tiden är... underarmar. Mäns underarmar drar plötsligt till sig mina blickar. Handlederna. Ådrorna. Armband!  Ett svart skinnband. En silverkedja med svart blankt spänne. Flera smala lädersnören.
Mmmmm....

O så rumpan ;))


Va rädd om er, kram.


Hallå..jag igen..!!

Ska vi skratta eller gråta..??

Jaa..det bestämmer du själv..för min egen del

väljer jag nåt mellanting..nåt lite bekvämt ingenting..!

Så där lagom svenskt..vare sig hit eller dit..

”Livet går vidare..Jag klarar mig..”

och jag kan väl inte göra annat än att hålla med..

Livet går alltid vidare, vad som än händer..

Det finns som inte så mycket att göra åt det.

Och det är väl kanske tur det..hur fan skulle det vara

att älta allt om och om igen?? Nä..livet ska rulla på!!

Livet består hela tiden av val..men ibland blir valen nog

så jäkla knepiga..Jag försöker tänka förnuftigt..försöker

tänka några steg framåt..

Men skit samma just nu..

Jag ville inte säga det..men..det är väl Carpe Diem som gäller!!

Ok..Ni må ha det denna dag..Må bäst mina vänner!!



Va rädd om er, kram.


Betyder orden något?

Ibland blir jag så trött på mig själv och mina ord.

Vad betyder mina ord bland den enorma mängden ord som finns, som ständigt blir till?'

Vad är viktigast?

Att förstå sig själv?

Eller att förstå andra man möter på livets stig?

Att förstå sin partner?

Att förstå sina barn?

Eller att andra förstår dig?







Va rädd om er, kram.


Rapport från en Byhåla

Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va´ så förfärligt
Det kan va´ så bra

Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske va´ pundigt
Det kanske va´ bra…..



Beskriver rätt väl mitt liv just nu… Många tankar trängs i mitt huvud – på gott och ont. De låter sig dock inte formuleras… ännu.

Trots allt… så läggs en liten pusselbit till den andra.

Jag har lagt i ETTAN… och livet går framåt. Jag tänker inte bromsa NU!!

Nu ska jag ut och vända ansiktet mot solen…



Va rädd om er, kram.


Men jag tror jag baxnar …

… är jag här? Det var inte igår minsann …

Jag övar … tränar varje dag på att vara en människa av den goda sorten å lyckas rätt bra med det … fast det funkar inte jämt … tänker stygga tankar då å då … ofta om mig själv … åsså kommer man in i den där spiralen … den som e som en vattenrutchbana nedåt å som slutar med ett magplask … Har haft en sån dag idag … och igår … förmodligen har jag en i morgon åxå …  känner mig trött å grinig å vill vara det. Det är just där felet ligger. Jag brukar inte vilja vara det … Men nu vill jag … Sussie  vill sura å ha sig … med andra ord gillar jag inte mig själv just nu … Jag gillar ju inte surkartar … fast å andra sidan är det ju skönt att vara lite annorlunda, haha!






Va rädd om er, kram.




Jag är värd:

 

Lugn och ro

Trygghet

Kärlek

Glädje

Sinnesfrid

Harmoni

Skitbra sex

God mat

Ett eget hem

En bra karl

Stabilitet

Och tusen andra trevliga saker....




Va rädd om er, kram.


Hur vet en kvinna att hon börjar bli gammal?

Frågan är  hur en kvinna vet att hon håller på att bli gammal?

  • När bilarna tutar så gör förarna numera alltid detta för att de verkligen vill att man ska komma ur deras väg
  • När männen visslar gör det det åt sin hund
  • När man går ut från porten och får dörren i huvudet så hör man "ursäkta, jag såg dig inte"
  • När den snygga stiliga mannen i bussen frågar om "damen" vill sitta
  • När man tycker "På spåret" är ett ganska så fartfyllt program.


  • Hur vet man att det fortfarande finns hopp?

  • Man springer alltid ifatt den tutande bilen, rycker ut föraren och trycker honom mot väggen och frågar om vad han egentligen ville
  • Man vänder sig om mot den visslande mannen och frågar om han behöver en synundersökning eller om han bara är pervers
  • Nästa gång grabben kommer som smällde dörren i huvudet på dig sist i porten ligger du på lur och skrämmer skiten ur honom och frågar "såg du mig nu eller".
  • Man säger till den stiliga mannen i bussen att: "jovisst, men blir det inte tungt för dig att ha mig i knät hela vägen"
  • Man vet svaret på alla frågor i "På spåret" för man har redan varit där och upplevt det.


  •                                                                          Va rädd om er, kram.


    Detta hände sig på Äldreboendet



    Gamla Svea på äldreboendet hade blivit förtjust i sin granne Albert. Till slut tog hon mod till sig och frågade om hon fick komma in på Alberts rum på kvällen och titta på TV.

    "Det går bra", sa Albert, " men då får du allt lov att hålla i min PetterNiklas en stund".

    Kan jag väl göra, tänkte Svea och började tillbringa kvällarna hos Albert.

    Ända tills Albert tröttnade och började uppvakta Ester istället.

    Svea blev väldigt sårad och ledsen.
    "Varför gör du så här?", frågade hon. "Vad har Ester som inte jag har?".

    "Parkinson", svarade Albert!

        

    Va rädd om er, kram.


    Längtar hem, men vet inte vart det är...

    Att vara skriven på en adress och faktiskt bo där, det betyder inte heller det att det är där man känner sig hemma. Mina kläder finns där, mina skor, mina toalettsaker och personliga tillhörigheter, men mitt hjärta och min själ finns inte där. Det är inte mitt hem. Det är en bostad som ger tak över huvudet och diverse bekvämligheter som kök, dusch och toalett - men inte är det de sakerna som skapar ett hem.

    Statistiskt har jag flyttat många fler gånger än de flesta gör under hela sin livstid, och jag vet redan nu att jag kommer att flytta igen.
    Kommer jag någonsin hitta hem igen? Ska jag ens hoppas och förvänta mig att finna en plats som stjäl mitt hjärta och min själ. Eller får jag nöja mig med ett tak över huvudet, en plats att förvara mina ägodelar och en adress dit min post kommer, utan att någonsin mer komma hem?



     Va rädd om er, kram.




    ;))

    Mobilen har jag mellan benen för vi spelar så hög musik att jag inte hör om den ringer... Hoppas på att känna om den vibrerar! För då är ju de nån som  skickar sms eller ringer ;)







    På förmiddagen blev de powerwalk/jogging. Sen har jag städat, o pysslat här hemma.

    Inga planer för resten av kvällen, kan va skönt de oxå!

    Höres:)

    Va rädd om er, kram.


    Ursäkta röran!

    Ursäkta röran – vi bygger om. Känns det igen?

    Jag får också möblera om med mig själv.
    På något ännu obekant vis.
    För många tankar som snurrar f n i huvudet.
    Så om ni inte hittar det ni söker så vet ni vad det beror på.
    Återkom gärna när det passar.



    Va rädd om er, kram.


    Irriterad!

    När personen i flygsätet bredvid dig irriterar dig:

    1. Ta fram din laptop
    2. Öppna laptopen sakta
    3. Slå på den
    4. Var helt säker på att grannen följer med på vad du gör
    5. Öppna Internet explorer
    6. Stäng ögonen ett par minuter och titta upp mot himlen (lyft gärna händerna en aning)
    7. Ta ett djupt andetag och öppna följande adress (klicka!):
    http://www.myit-media.de/the_end.html




    Va rädd om er, kram.


    Tack ..

      Kan inte säga att jag brukar gå omkring och önska livet ur folk.Men ingen regel utan undantag. Idi Amin,Sadam Husein m fl.

    Nu säger man sig ha lyckats skjuta Usama Bin Ladin.Bra! Sådan ondska som han spred omkring sig.


    Synd att Bin Ladin inte fick plågas ordentligt bara innan han dog, som hans offer fick.

    -------------------------


    Jag har lätt för att oroa mig.
    Jag oroar mig hela tiden. Så dumt tänker ni, varför slösa energi på att oroa sig?
    Men det finns ju faktiskt massor att oroa sig för, om man tänker efter.
    Är det verkligen bara jag som oroar mig?
    Oroar du dig aldrig för t ex:
    Att ha nog med pengar?
    För din hälsa?
    Relationer både när det gäller vänskap och i parsammanhang?
    För att något inte ska bli tillräckligt bra?
    För att du inte ska räcka till?
    För att du inte ska kunna somna?
    För att ingen läser din blogg?
     
    Osv. Säger jag muntert!





    Va rädd om er, kram.






    Tänk om ..

     

    Verkar inte finnas nån energi kvar idag. :-(


     Känner mig allt en smula dränerad idag. Dränerad på energi.
     
    Känner mig lika trött i både knopp och kropp på nåt sätt.

    Förhoppningsvis blir det väl lite bättre fart på mig igen .. snart.

    Men just idag är jag bara så väldigt väldigt trött.  z__z 




    'Det vänder nog snart'

    Ja så säger dom ju. Snart vänder det. Så är det ju alltid.

    Det kan ju inte vara ebb jämt här i livet.

    Men inget gott som inte kan ha nåt ont med sig i bagaget...

    ...eller nåt sånt.

    För tänk om man inte alls är beredd, då när det vänder.

    Tänk om man är upptagen då.

    Upptagen med att beklaga sig

    och gnälla över att det bara är ebb hela tiden.

    Jag sa bara, tänk om



    Va rädd om er, kram.



      


    RSS 2.0