Susanne

Att ge någon all din kärlek är aldrig en garanti för att bli älskad tillbaka.
Förvänta dig inte kärlek tillbaka;
vänta bara på att den ska växa i den andres hjärta,
men om den inte gör det, var nöjd med att den växte i ditt.
Det tar bara någon minut att bli kär i någon annan,
en timme att tycka om någon annan
och en dag för att älska någon,
men det krävs ett helt liv för att glömma någon.
Utgå inte från utseendet, du kan bli vilseledd.
Utgå inte från rikedom, den kan försvinna bort.
Utgå ifrån någon som får dig att le,
eftersom det bara krävs ett leende
för att lysa upp en mörk dag.
Hitta den som får ditt hjärta att le.



Va rädd om er,kram.

Eftersom jag äger allt hos mig själv kan jag också bli väldigt nära bekant med mig själv.
Genom att bli det kan jag älska mig själv och bli vänlig mot mig själv i alla avseenden.
Jag kan då göra det möjligt för hela mig att arbeta för mina bästa intressen.
Jag vet att det finns sidor inom mig som  förvirrar mig och andra sidor som jag inte känner till.
Men så länge jag är snäll mot mig själv och tycker om mig själv, kan jag modigt och hoppfullt söka efter
lösningarna till det som stör och hitta vägar för att finna ut mer om mig själv.
Hur som helst, jag har mitt utseende och är på mitt sätt.
Vad jag säger och gör, och vad jag än tänker och känner i varje ögonblick, så är allt jag.
Detta är äkta och står för vem jag är i varje stund.
När jag senare ser tillbaka hur jag såg ut och gjorde, vad jag sade och hur jag lät, vad jag tänkte och kände, kommer vissa delar att visa sig inte ha varit så bra.
Men jag kan se bort från det som inte var så bra, och behålla allt det goda, och finna ut någonting nytt som ersätter det dåliga.
Jag kan se, höra, känna, tänka, prata och agera.
Jag har verktygen för att överleva, att komma nära andra, att vara produktiv, och att skapa mening och ordning på tillvaron utanför mig.
Jag äger mig själv och därför kan jag styra mig själv.
Jag är jag och jag är okej.





Va rädd om er,kram.

Vissa dagar bara känns det annorlunda. Det är något i luften. Andra dagar kan man tänka att nu ska det bli annorlunda, men det blir inte så. Ibland undrar jag om personerna runt omkring mig känner samma sak. De jag mötte när jag var ute och gick, vad tänkte de på. Gick de också i samma tankar. Svårt att säga, svårt att fråga.

Varje morgon är en ny chans. En ny dag. Ett nytt liv. Ett nytt val. Ibland behöver man inte ens välja. Ibland bara vaknar man och är glad för att det är en ny dag. Varje morgon är en ny chans att börja om. Att känna glädje.

Men oj, det här var ju inte några nya tankar direkt. Old news.

John Blund, dig vill jag klaga på! Du strör alldeles för lite magiskt sömnstoft i mitt rum när jag ska sova. Skärpning! God sömn är ju faktiskt viktigt.

Va rädd om er,kram.

Lite i taget borde bli mitt nya motto. Men jag vill ju så gärna visa, mig själv och andra, att jag kan, att jag klarar av att vara en bra mamma, att vara en "duktig" person som städar, håller rent och sköter allt som borde skötas. Duktig flicka-syndromet blir jag nog aldrig av med. Och det värsta är att det ofta gör mig handlingsförlamad, för kan jag inte vara precis så duktig och superhjälte-aktig som jag hoppas att jag ska kunna vara, så kryper jag ner under täcket, mentalt eller bildligt, och gömmer mig för omvärlden.


På med masken, låtsas inför alla som att allt är bra!

Skulle önska att jag slapp bära den där masken ibland. Alltid låtsas vara stark. Alltid klara av allt. Aldrig vackla, aldrig gråta, aldrig tvivla eller visa mig svag!


Men ibland så är de så ..






Va rädd om er,kram.

Måste ju säga att många gånger i min vardag så kan jag stanna upp och säga att livet är på topp. Jag kan gå runt och må prima. Men ibland så dras det en hel del negativa vibbar in i livetsvisa och det kan slå ner mig lika hårt. Vill tro att det är andra som tillför denna negativa energi in i mitt liv. Vill inte tro att det är jag som drar till mig den. De senaste dagarna har innehållit lite dålig energi. Men det som glädjer mig är vetskapen om att jag faktiskt vet att "efter regn så kommer solsken" allt som oftast stämmer även hur jävla klyschigt det än låter.



Det bor en alldeles särskild sorg i att se en människas behov och samtidigt förstå att du inte är i stånd att tillfredsställa dem.

Jag  iakttog det som skapade hans hunger och samtidigt hans lidande. Det var hans. Inte mitt. Jag såg hans enorma behov av bekräftelse och accepterade att jag  aldrig någonsin skulle klara av att försöka svara upp mot det.

Hans väg var inte min.






Va rädd om er,kram.

Kärlek kan göra människan hel

ett vänligt ord kan göra mycket

för nån annan.

Öppna ditt hjärta,sinne och själ

ge mig allt du vill ge till mig

och jag ger allt till dig.

Dagen har gjort sitt och kvällen den kommer i stället.

Tid till eftertanke kanske, vad har vi gjort med vår dag?

Har vi kunnat dela  med oss till nån annan av oss själva.

Om vi skapar

med hjärtat

då kan vi lyckas med nästan allt

Men skapar vi med

förståndet nästan ingenting

Och gör vi de för vår egen skull

då blir det även angeläget för andra.

Va rädd om er,kram.

Några delar jag med världen. Andra med  svenska folket. Och andra, bara med mig själv.


Ögonblicken är kristallklara. De är fastetsade på näthinnan och i kroppen. Allt finns kvar. Även ögonblickens känsla.

När någon kommer in i ditt liv, är det oftast för att fylla ett behov.

 De har kommit för att hjälpa dig genom en svårighet,

för att ge dig vägledning och stöd. För att hjälpa dig fysiskt,

känslomässigt.

Det kan verka som om de är sända från himlen, och det är de!

De är för det du behöver dem. Så plötsligt, utan att du gör

något fel eller på en till synes opassande tidpunkt, kommer

denna person att säga eller göra något som gör att ert förhållande

tar slut. Ibland dör de, andra gånger lämnar de dig.

Du  har blivit bönhörd, och det är nu dags att gå vidare.

Några människor kommer in i ditt liv för en PERIOD, för att

det är din tur att dela med dig, att växa eller att lära. De ger

dig en upplevelse, lugn eller bara får dig att le!

Kanske lär de dig eller visar dig något du aldrig gjort förut.

Vanligen ger de dig en ofantlig mängd av glädje. Tro på det.

Det är äkta! Men bara för en period.

Va rädd om er ,kram.

Va rädd om er,kram.

Det är motvind om än av den svagare sorten. Ibland är det till fördel. Det känns när man springer men gör det lättare att flyga. Allt faller på plats eftersom i lite för långsam takt.


Stannar med foten mitt i steget. Det bär men jag kommer inte framåt. Sakta återvänder alla livets delar och jag gläder mig men når inte riktigt fram till den goda känslan. Det går lite tungt och släpar. Egentligen vill jag bara sova.


Umgås med mina barn, går, fixar, men bär på ett ok hela tiden. Längtar efter famnen. Vet inte hur jag ska göra...

Det är nog ensamheten och längtan som hänger på varsin sida oket...

Jag har det bra. Jag saknar bara den där famnen. Att slippa vara så stark och ensam..


Ösregn ute och gråväder inne. Myser med min hund som inte vill gå ut,
tårarna kommer så lätt.
Tunga, långa gråtsuckar som inte lämnar mig fastän det är ett så skönt och värdefullt ögonblick. Jag söker färgerna i det grå. Det finns några få...


Det rinner runt elaka tankar i mitt huvud. Jag kan bara inte låta bli. Fula ord vill hoppa som grodor ur min mun som om jag hade nåt fel. Ful! Elak! Tråkig! Feg! Fan! Nu måste jag nog ta och gå o lägga mig ..



Va rädd om er,kram.

Gör mig tillitsfull, för du är mitt hela liv. Var inte arg på mig för länge åt gången och spärra inte in mig som straff.

 Din stämma översätter allt.

Vet du att jag aldrig glömmer hur man är mot mig. Om du slår mig, så kommer jag alltid att komma ihåg de ..

När du blir irriterad på mig för att du själv har brått .. , så tänk på att jag kanske har ont i magen, kanske låg för länge i solen eller bara är trött och ledsen på allt.

Ge dig tid med mig när jag blir gammal ty även du blir gammal en dag. Var hos mig när jag har det svårt för allt blir lättare för mig om jag har dig.

Jag älskar dig .. <3






Va rädd  om dig, kram.

När dröm blir verklighet. Att drömma är att finna sitt rätta jag. I drömmen finns inget motstånd där är allt möjligt, även det omöjliga. Så länge drömmen finns så lever vi, då drömmarna dör, dör vi med dem. Våra drömmar är vår karta för vårt liv.


Nu när jag ser och förstår får jag LIV igen och vill gå framåt längs livets väg, hand i hand med kärleken som gör mitt hjärta brinnande.



Jag är på det märkligaste av humör... märkligaste...!! känns som jag bara vill ligga i min säng och njuta av att  jorden snurrar där utanför fönstret...! samtidigt saknar jag närhet och liv runt omkring mig..!


Vi får se hur den här dagen går.. antagligen bra eftersom jag ska försöka tänka glada tankar osv hela dagen... pöss på er!


Va rädd om er,kram.

Det ingår så mycket i det här paketet som är livet. Så många saker man gärna vill vara med om, eller så gärna vill slippa ens höra talas om. Så mycket att uppleva, känna, längta efter, smaka... listan är lång, oändlig. För varje smak man har upplevt vill man smaka en ny eller smaka igen.

Varje känsla är ny fast man redan har haft så många; det tar inte slut. Så många möten av nyfödda eller gamla. Okända som kommer en så tätt inpå livet man inte trodde var möjligt.

Men ändå, är det inte just där det borde vara? Kännas, upplevas...

Ibland finns det känslor som är svåra att uttrycka i ord. Rentav omöjliga.

Och så finns det ord man gärna vill säga men som är så starka att man blir rädd att ens tänka dem.

Fast de känns i hela kroppen.

Va rädd om er,kram.

SKA jag ligga under täcket..

... eller ok, tio då..


Va rädd om er, kram.

 Det finns ett ordspråk som säger *morgon stund har guld i mun*

så när jag vaknade så sprang jag till spegeln och öppnar munnen men inte fan fanns det något guld där

men det ser ut som jag  haft guld där djupa gruvor med stora hål

jävla skit någon har snott guldet och lämnat gruvorna öppna hmmm LKAB hann nog före mig "skitt"





Jag lär mig att säga nej . Sätta  stopp. Markerat var gränsen går. Det är något som jag bara blir bättre och bättre på att göra. Det har långt ifrån alltid varit så för mig. Förr var jag mera säga ja; "ja gärna", "visst ska jag fixa det", "så klart jag gör det", "jag gör det", "jag fixar det"... tills jag inte fixade något alls.

Idag säger jag; "ja", "ja gärna", "ja, det gör jag"... när det är något jag känner att jag verkligen vill och som jag också har krafter för. Det är skillnad mot att säga ja till precis allt. Också sånt som egentligen är andra människors ansvar.

Ibland, upptäckte jag i efterhand, hade alla mina ja och all min hjälp rent av varit stjälp i stället för hjälp för en annan människa. Det gäller att tänka till ibland innan man säger ja till att hjälpa en annan människa. Ibland kan det vara bättre för människan att få klara att göra saker själv, att känna att jag kunde ju själv, jag behövde inte hjälp. Det blir man starkare som människa av, att känna att man kunde själv. Man får självförtroende.

Idag säger jag både ja och nej. Och jag ber om hjälp ibland också, när jag behöver det. Det är en tillgång i livet att ha lärt känna sig själv så pass väl nu, att jag vet ungefär hur min kraft är just idag och var mina gränser går. Och vad jag verkligen behöver be om hjälp med. Det betyder för den skull inte att jag aldrig utmanar mig själv och mina gränser. Det gör jag också. Hela tiden.

Ibland önskar jag ju att jag kunde få börja om... med det jag vet nu... så annorlunda allting hade kunnat bli.

Men då hade jag missat så mycket annat, så det är bra som det är. Jag lever för att lära. Och jag lär så länge jag lever.

Idag är en härlig dag, himlen är klarblå därute.

Ikväll åker jag o min älskade Sanna till Göteborg. Så de blir inget mer bloggande från mig, förrän kanske söndagkväll när vi kommit hem ..

Va rädd om er,kram.

Mitt hjärta slår för er alla. Det värker för de trasiga, de utan insikt och hopp. Det gläds med lyckan och kärleken. Det omfamnar de ledsna, de frusna och ensamma. Det tar emot er ilska och förtvivlan och sörjer med er.

Mitt hjärta bär dig.
Min hand vårdar den rädsla du utstrålar. Kom och vila en stund i min famn. Imorgon vaknar vi med öppna ögon och mjuka själar...


Jag har energi och kärlek. Varje morgon vaknar jag med solen och en promenad i den underbara  luften ger mig röda kinder och krymper min midja.

Jag är vacker nu också både på ut och insida. Mitt leende ska stråla mot världen!





Va rädd om er, kram.

Man lever, som i ett undantagstillstånd. Man väntar på Det Stora Lyftet. Man hoppas, man drömmer och man tror att det en dag ska bli annorlunda. Att då, just då ska livet komma till mig, istället för tvärtom. Man kämpar, man stretar och letar sig fram i det kompakta mörkret som omger en. Drömmarna som en gång fanns, och drömmarna som dog. Samtidigt denna känsla av meningslöshet, och att det redan är liksom för sent. Det mesta är redan sagt, gjort och tillrättalagt. Vad mer finns att säga om denna pissoar.



Man måste våga beröra och bli berörd. Närma dig mig och du får all värme, Våga vara äkta. Våga låta blicken stanna kvar och hitta kärnan. Våga säga precis det som kommer för dig. Våga låta kärlek och vänskap gro. De är gåvor vi får när vi öppnar våra sinnen och tar emot dem utan spärrar. De finner sin egen väg och dyker upp där och när vi minst av allt väntar på dem i skepnader vi aldrig kunnat ana.


Det kokar under ytan mitt i det trötta. Något har fångat mitt öga och jag ler lite över livets kast.  Möten. Själars möten. Utbyte av tankar och känslor. Ett påtagligt pockande ljud inifrån min bröstkorg. Dadunk... Jag vill ut! Jag vill leva! Jag vill älska! Något har knackat på. Små saker får mig bubbligt lycklig...  som några ord. En blick jag anar någonstans.

Va rädd om dig,kram.

Nu känns det lite som att det finns några därute, några som läser de delar av mitt liv som bloggen består av.
Då vill jag ta tillfället i akt och säga att jag gillar att ni läser detta.
Kanske kan mitt liv framstå som HEELT galet i perioder, men tänk då på att detta är ganska exakt nedskrivna knäpptankar... rakt av.
Mitt liv kan från en annan vinkel framstå som rätt vanligt med.
(så klart)



Jag säger inte att jag far med osanning i mina texter... bara att jag kanske väljer att ta upp de mer skruvade bitarna.

Mina känslor ÄR väldigt många och starka jag lärde mig tidigt i livet att man inte direkt tjänar nåt på att hålla tillbaka.
Visserligen tjänar man kanske inte så mycket på att köra min stil heller, men då jag i alla fall varit mig trogen.






Va rädd om er,kram.

Livet är fint, livet är rosa... våren är vit och grön ... frosten börjar försvinna ... vinet finns i flaskorna, ligger o vilar inne på systemen runt om i landet .. redo att förgifta våra strupar.. SVERIGE ALKOHOLIC. hahahaha jag ba skojar ....



Åh, idag känner jag mig inte seriös på en fläck!!



Livet är inte en resa till graven med syftet att komma dit i en attraktiv och välbevarad kropp. Det handlar om att glida in sidlänges med en choklad-kaka i ena handen, en flaska vin i den andra, fullständigt slutkörd, totalt utsliten, skrikande \'Vilken häftig resa\'



Ja, se, detta skrivandet. Att jag inte tröttnar...
Och när jag skriver rusar tiden iväg. O de är så jäkla skönt..




Ord på ord på ord... jag fyller datorns vita "papper" med alla dessa ord. Och jag älskar att göra det! Jag älskar att skriva! Det är otroligt att jag idag också får använda mina egna ord i det jag skriver .. Jag önskar att jag får göra det länge till i mitt liv.



Jag lever min dröm. Ja, verkligen. Jag lever min dröm idag. Och vem som gav mig kraften att lyfta från marken och ge mig iväg mot mina drömmars mål, ja de är nog bloggen.  Jag är inte framme där än, men jag är väldigt, väldigt nära.

Livet ÄR fantastiskt!







Va rädd om er,kram.

 
 

Värst vad jag skriver idag!! haha... mysigt.. tankarna  har släppt, SKÖNT.. Börjar bli riktigt bra på att hantera dom faktiskt..! Tror iof att dom inte alls är lika stark längre, har inte så mkt påverkan varken utifrån eller inifrån som utlöser dom faktiskt... SOFTA BANANER!!!!!!!!

NEJ FAN NU E JAG TRÖTT PÅ ER....

OFF YOU GOOOO  


Nu ska nya tankar in, igen  ;))




LIVET är så jävla konstigt... men så jävla vackert... Det mesta handlar om att våga.. Våga lita, våga förlåta, våga älska, våga misslyckas, våga göra bort sig, våga satsa, våga chansa.... Våga göra sitt liv lite bättre...!? 



Vad är det som händer här egentligen? Jag sitter med min Ipod  i örat och knappar på tangenterna... Mhmmm mhmmm....! Gillar när telefonen piper, då är man uppskattad!! Eller är man jagad???????? den tål att tänkas på faktiskt! E ni rädda?? Jag är nog lite rädd faktiskt...


Singlebell, singlebell, single all the way!!!



Va rädd om er,kram.

Jag är så jävla dum i huvet... alltid när jag inte svarar på folks sms eller ringningar, så tror dom att jag är  sur på dom. Kan dom bara sluta va så orolig hela tiden.. FAN.... om jag inte gjort nåt dumt så kan ju folk inte va sura på mig och har jag gjort nåt dumt och inte vet om det så är det folks skyldighet att säga nåt till mig om det .. om dom vill ha nån ändring. Jag sitter ofta och oroar mig att alla mina vänner ska lacka ur på mig i hemlighet och sen bara försvinna... skadad??? SLUTA!

Andra dagen i rad igen som oron kryper i hela kroppen..! Fan! Jag vill inte...? Vet inte vad det beror på alls..! Känns som om jag får bakslag på något! vad? aaaaaaaah......

Känns som alla är arga på mig idag, känns som jag gjort något fel på något sätt.. men...? Det har jag ju inte, vad jag kan minnas iallaf.. haha gick kanske upp i sömnen inatt o gjorde nåt rått mot hela världen.. Nej men den känslan har jag! Att jag gjort nåt fel, som att jag är påväg att förlora något jag tycker om...

Varför känner jag så här? Trodde jag skulle må bättre när jag vakna.. nu är det 2a gången på en vecka som det här händer... LÄSKIGT! Hoppas det inte är på väg tillbax som förut, jag vill ha mitt happy-life kvar! Vill ha glada tankar, glada saker att säga, glada dagar, glad glad vill jag va va va... glad glad som choklad choklad..!







Va rädd om er,kram.

Ikväll funderade jag över min blogg. Den har blivit väldigt spretig på senaste... mkt konstiga inlägg om ingenting. Det beror mkt på att jag vet att vissa personer som läser min blogg gör det bara för att gotta sig i shit som händer i mitt liv och må dåligt när bra händer. Tror att allt jag skriver här e rena sanningen, som om jag inte vet att miffon sitter o läser här o dömer utifrån menlösa bokstäver från en skärm till en annan.... Orkar inte vara tändvätska åt miffon!


PISS på er alla miffon, ni vet vilka ni är... Ja just du ja, som sitter med svallande känslor av hat och skadeglädje när du läser min shit jag skriver på den här icke alltid sanningsenliga bloggen...  PUSS på er alla gullisar NI vet verkligen vilka ni är.


Hm! det var nåt mer jag skulle skriva. Men kommer inte på nu.. jag kan återkomma. Puss i planeten!!



Va rädd om dig,kram.

Jag e så sjukt gos-sjuk! Kan bero på en mängd olika saker men kanske främst på att jag lyssnar ihjäl mig på joshua radin.... myslåtaaar!!! speciellt hans låt sky. däm fucker! känner mig lite kär, fast... jag vet inte riktigt hur den känslan känns!! men jag TROR jag känner mig lite kär, typ allmänt. går det?

haha... lite allmänt kär si så där....!!

Jag gjorde mig en lista igår.. en lista på saker som ofta figurerar i mina tankar...!

Jag ska nog lägga till en sak på den listan idag, att allt som är smärtsamt är romantiskt i min värld..! Breakups, förluster, saker som gör ont i hjärtat, sorg.... Det finns ett så starkt skimmer, laddning, energi runt sorg och förlust...  Det finns inget starkare, inte ens kärlek är starkare... FÖR KÄRLEK SLUTAR ALLTID I SORG!!!! SORG ÄR STARKAST AV ALLT!!! Vinst!



Va rädd om er, kram.

Jag kan inte förstå att folk är intresserade av mig på ett eller annat sätt.. Vän, sex, förhållande osv osv... jag är ju bara ett mentalt fuck up... det vet ALLA som känner mig fan.. nej okej, dom kanske inte tycker så men... mitt liv snurrar så jävla konstigt åt alla håll och jag FÖRSTÅR inte hur folk kan tycka jag är något att tycka om... jag vet ju fan knappt vad jag sysslar me!



Jag vet att jag skulle behöva en fast punkt att titta på när jag snurrar iväg. Något/någon som står där trygg och ger en fingervisning om hur livet ska levas... Jag tycker att senaste veckan har varit rolig typ... eller levande är nog mer rätt ord, medans jag vet att andra skulle tyckt det var KATASTROFALT! Men jag bryr mig inte, det HÄNDER iallaf saker....


Livet lever så mycket enklare framåt när jag får leva ut mitt kaos som jag har inuti, MEN.... jag förstår inte hur alla runt om pallar... eller händer det mer inne i mig än vad som syns utanpå? jag vet inte!!!!! jag vet inte hur jag är som person, jag vet att jag är en lojal vän och en ûbertrogen partner (när jag då har nån), vet jag har grym fantasi, vet att mitt humör smittar av sig på de omkring så jag försöker hålla mig positiv och glad (fett svårt fan om jag inte e sugen på det, skär i hjärtat). mycket mer vet jag inte om mig själv, hur andra uppfattar mig själv.. Det är ganska svårt att förhålla sig "lagom" då har jag märkt... Och det är väl ok, så har det alltid varit för mig.. men jag undrar....


HUR  KAN FOLK BLI INTRESSERADE AV EN MIFFOSVAMP SOM MIG?! hahahha... för det händer, då och då.... And I like it... !!  jaja... jag snackar kanske bara skit.. FÖRMODLIGEN!! jag är ingen speciell människa eller nåt...



Jag är ju bara JAG !!






Va rädd om er,kram.

Har haft en mycket lugn och skön dag idag. Och vad härligt det är att bara vara i nuet – utan press på något eller så. Mycket trevlig fest igår med härliga människor. 

Vad i livet mer kan man begära?!

FInns ju iofs massor   men det kommer tids nog.. Ja jag är fröken hemlighetsfull, och förblir det här på bloggen! Alla har inte med mitt liv att göra! Ah! Ok då! Jag säger bara en sak om en av mina tankar! - Livet är underbart just nu och vill aldrig att detta ska ta slut! 

Nuförtiden gråter jag bara lycko tårar och ser en framtid som är ämnad mig! En framtid som både är oviss men samtidigt bland det mest njutbara med! Framtiden blir den den blir... Den rena sanna kärleken är det jag behöver, ett sant hopp om ett livslångt förhållande till den dagen man kastar in handduken! Dessa saker förtjänar jag till fullo, det vet dom som kommit mig nära och känner mig som handen i handsken.

Så för den/det som vet vad dessa fragment handlar om.. Kan vara historia, kan vara fragment från dagen jag startade denna blogg! Nutid är nu! Jag lever i nuet och inte det förgågna.. Mycket i det förgågna skadar mig mer än det någonsin gjort nytta! Däremot finns det possitiva saker jag aldrig kommer glömma, dom negativa har jag lämnat därhän och tagit distans ifrån! Men dom som  läst denna blogg sen jag startade denna har nog kanske ett hum!

Ett hjärta har många rum, men bara plats för EN som kallas kärlek, partner och det som kallas definitivt den sista man kommer bli i steg förälskad, kär, skapa ett förhållande, bygga det som ingen annan kommer få chansen göra med en, skapa ett liv tillsammans, sitta på samma parkbänk tillsammans när man är gammal!


Detta var det jag behövde tömma ur... Sen om dessa meningar har några som helst anknytningar till något spelar ingen större roll! Jag har 51 år av mitt liv att försonas med.. Och inga av dessa saker kommer jag någonsin kunna reda ut, rätta till, få förlåtelse för mot dom jag gjort orätt mot, eller annat som jag bär inom mig..  Alla har vi en ryggsäck här i livet som innebär både possitiva som negativa saker!

Vissa saker i livet får man altid bära med sig även om man vill eller inte! Ärr som både är synliga i form av märken på huden, ärr som finns inom ens personlighet, ärr som finns i en tankar, ärr som finns i form av krossade hjärtan.. Ja ärr på alla dess olika plan och slag!

Enda man kan göra är att försonas med dom och gå vidare och påvisa att man är både värd bättre, precis som man kan påvisa för andra att man faktiskt har förrändrats till det possitiva på alla dess plan!

Jag är allt possitivt just nu..  Så jag fångar stunden, jag fångar känslan och låter den ta över och njuta av den till fullo!






Va rädd om er,kram.

Jag antar att jag aldrig kommer att förstå

Varför tar vi den för givet

Kärleken

Vi tror den alltid skall finnas där

Tills den är borta

För då är det borta för alltid

Älska den du älskar

Med allt vad du har

Och slösa inte bort tid

Tid som flyger så iväg så snabbt

Ge det allt du har tills du inte kan ge nått mer

Ge av ditt hjärta och själ som om det vore den sista dagen på jorden

Dra dina älskade nära

Så nära att de känna kan varje andetag du andas in och ut igen och igen.




Va rädd om er,kram.