Everyone who says sunshine brings happiness has never danced in the rain.

Faan jag saknar dig pappa, o allt som va med dig!
3 mån har gått sen du for till landet Nangijala.

Åh jag fattar inte, du ska va hemma med mamma, o pyssla om henne o dig själv.

Du ska svara i telefon när jag ringer ..

Du ska vara hemma när jag kommer hem framöver ..

Nä så är de inte, sist jag for hemifrån mamma o dig,
så va de din jäkla begravning.

Fan jag höll på o svimma, fin va begravningen med alla .. mina älskade barn, mina barnbarn, mina systrar o deras familjer.Mostrar, morbröder med respt. Fastrar med respt. Kusiner..- MAMMA, å mamma den vackraste mamman som finns!

Jag förstår att du valde mamma<3 i dina unga dar, o hon dig<3.

Tack för att vi fick så snygga föräldrar!!


Du var så underbart vacker i kistan, ta hand om sakerna som vi skickade med ..

Jag vill se dom igen när vi möts igen du o jag i Nangijala.


Jag ska snart hälsa på dig vid graven, men jag hoppas du hälsar på mig före.

Jag har alltid älskat dig Pappa<3 o kommer alltid att göra de.

Vi träffs snart, LOVE YOU, PAPPA<3






Va rädd om er, kram.












Marionett ..

Erkänner att även den här natten inte har varit något vidare.. flimret har ett eget skådespel där jag är marionett och den grinande häxan håller i trådarna. Jag har inget val, finns ingen chans att smita måste ta mig igenom natten .. o de gjorde jag även denna gång!



Får ett psykbryt på den här skitkroppen, ja på hela min situation!


Det är fortfarande jag som skriver och jag vet att jag inte brukar låta så här men just precis nu idag så är jag innerligt trött på att behöva "lyssna på min kropp", jag vill köra järnet, bli trött och få träningsvärk inte fysiskt och mentalt stillestånd.


Ja, jag ska lugna ner mig, nej jag ska hetsa upp mig lite till för jag har en skitdator också som vill gå varm och stänger av sig och som har ett skittangentbord som saknar masssa knappar så det hoppar hit och dit när jag skriver den funkar precis lika bra som jag, puh, så då fick jag med det också.





Va rädd om er, kram.

guldkant i skrivboken

Glöm inte att sätta lite guldkant på ditt vita papper.
Glöm inte att inget är skrivet i sten, allt går att skriva rent.
Glöm inte att sätta komma, då får du tid till eftertanke.
Glöm inte att sätta punkt. En del behövs avslutas.
Glöm inte att börja på ny rad om du behöver en ny riktning.
Glöm inte att du äger din berättelse, andra kan berätta den,
men det är du som skriver den.




Va rädd om er, kram.

Jag ska börja på ny kula!

Hur ofta hör vi inte folk säga det? Och hur ofta ser vi inte folk tänka det utan att ens säga det? Och hur ofta verkar inte folk känna det utan att tänka det? Alla ska börja på ny kula. Hela tiden.

Kanske hade man ibland önskat att någon sa: "Jag ska avsluta den här kulan. Jag har en jäkligt schysst kula på gång och ser med glädje fram emot att fortsätta på den. Den här kulan kan nog vara hur länge som helst. Vilken jävla kula!".

Vad är det för fel på alla kulor? Varför ska alla börja på en ny?


Va rädd om er, kram.

Igår

va de fredag den  13 ..
Jag har överlevt fredagen den 13:e helt fabulöst utan minsta repa i skivan.

Men .. soppatorsk i bilen...  och
för lite pengar o betala medicin  på apoteket..

Men allt löste sig till slut;)

-----------------------

Snart drar jag  dit pepparn växer! Nöjda!?!!!

Förstår bara inte hur kan det vara ett skällsord?

Vart drar man hellre den här tiden på året än dit pepparn växer?

Det skulle möjligen vara att dra åt helvete och njuta av lågorna som slickar så gott på skinnet.

Dra nåt gammalt över sig eller dra åt skogen är inte dumt det heller,

men det görs ju minst lika bra på sommaren.

Att kunna dra dit pepparn växer, den här tiden på året,

drömmer nog alla mer eller mindre om....

eller är jag helt ute och cyklar?!??!

(helt ute och cyklar är förövrigt också ett härligt uttryck som också kan/bör analyseras,

men det tar vi en annan dag).

 

 

 

Va rädd om er,kram



Lycka!



Att få vara lycklig måste vara en av de mest uppskattade saker
 man vill få ut av sin levnadsperiod här på jorden?

 
Vi vandrar ju i bland alltför kort tid i människans värld
 och vore det inte underbart att bara få vara lycklig den tiden?

 
Är pengar lycka?
Är materiella ting lycka?
Är ens friskhet lycka? Nej inte alltid...


 Den perfekta får en lagom dos av allt så man kan uppleva harmoni med sig själv.
Men måste det vara så ojämt fördelat för vissa?
 Kommer någonsin mina doser få vara jämt fördelade så jag kan känna en inre frid?


 Jag önskar mig lycka.....
Jag vill vara så där lycklig  och bara gå runt med en sån där riktigt skön känsla av belåtenhet.


 Vara nöjd med det som livet ger....
Näää, jag vill kunna välja...
Bara de bra sakerna!






Va rädd om er, kram.


Massor av kärlek!




Livet har aldrig bara en sida, det är fyllt av krokiga stigar och felaktiga vägskäl,
 man får ta det som det kommer.

Om nu vägen var spikrak som vissa har fått för sig i sitt tunnelseende,
 då skulle vi inte uppleva värst mycket, på gott och ont.

Lärdomar skulle vi inte få heller, vi skulle vara som robotar, styrda på räls.
 Men så lätt är det inte, vi gör rätt och vi gör fel i våra liv,
 jag har gjort massor av fel,
 både med barnen och mitt eget liv men vad kan man göra mer än att göra livet så gott det går för alla?


Men mitt i allas uppfattningar så har jag ett fakta som ingen kan ta ifrån mig,
 jag gav liv till mina barn, jag älskar mina barn och barnbarn,
 och jag gör så gott jag kan, mera kan jag inte göra,
men älskar dem över allt annat det gör jag.



Va rädd om er, kram.



En önskan för stunden…

Hela huvudet snurrar av en massa tankar, men jag vet inte hur eller ens om dom ska formuleras.

Framtidsfunderingar finns det massor.

Ojojojojoj vad mycket tankar som behöver tänkas!
 Eller kanske vore det enklare om man lät bli?
 Lät bli att tänka alltså.


-------------------------


Just nu vill jag bara bort

Vart som helst 

Hur som helst

Bort från alltihopa ....

*poff bara*






Va rädd om er, kram.



Måndagen susade förbi i allsköns fart.


Om jag bara fick välja ett enda ord för att beskriva min tillvaro just nu skulle det vara TACKSAMHET!
Det är en svindlande och mäktig känsla att få befinna sig i och som jag gärna stannar kvar i.
 Länge. Länge.



Jag ligger i sängen och gör just inget (just nu bloggar jag ju förstås). Jag tänker att jag är tillfreds idag. Av att göra inget just nu.



Det känns som om jag varit här förut. Vad var det nu jag gjorde här igen? Och i så fall varför? Och återigen - vad förväntas jag göra? Hur ofta och hur mycket? Och lite sånt...



Men nu, nu .. RIDÅ!



Va rädd om er, kram.


Livet...

Att tänka positivt och aldrig ge upp. Att se en framtid som är ljus. Att ge och få kärlek. Det är viktigast i livet. På den vägen tänker jag fortsätta vandra.

Se och greppa allt som är kul. Se solen trots molnen som ibland skymmer den. Att rasa ibland är en del av det hela. Jag ser till att omge mig med god och kärleksfull energi. Allt annat går bort. Ödmjukhet är en bra egenskap hos alla. Jag ser den mycket bättre idag. Lyssna, lär och ge.





Va rädd om er, kram.




Storm!

OK, vad handlar livet om nu.
Stormen drar in och det ser inte ut som den tänker bedarra

Jag har gått vilse och går vilse i labyrintens gäckande skuggor.

Nu väjer jag med en rädsla som är påtaglig och förgör men jag lägger det åt sidan och försöker en ansats till att bli fri.

Håll tummarna för detta håller och att jag orkar








Va rädd om er, kram.

Vart går labyrinten?

Och än mindre vart man vill komma

När allt som förrut var så väldigt tydligt och enkelt

Plötsligt bara är som en enda stor tom säck

Utan ljussken ens borta i den andra änden

När allt blivit till en skrämmande mörk labyrint.

Och själv är man bara rädd.

Rädd för att komma ut på den andra sidan.

Rädd för det okända som skrämmer.

Vart tar man vägen då?

Vilket håll ska man välja att krypa?

När man helst bara skulle vilja få krypa tillbaka i tiden igen och rätta till allt som blev så fel.

 

 

Va rädd om  er, kram.





2012

Snart får vi alla 365 nya dagar att ta hand om.
Forma.
Fylla.
Eller förstöra...
Jag kommer att ta vara på mina.
Varenda en.
Det är mitt nyårslöfte.



Det har varit ett bra år. Med både upp och nergångar som vanligt.

Ett nytt händelserikt år är på gång

2011 kommer inatt att skaka hand med 2012 och jag är redo att göra det nya årets bekantskap!





Va rädd om er, kram<3




Jul ..

Dagarna går fort och jag har inte riktigt haft ro, tid eller något speciellt att skriva om.


Om några få timmar är de julafton  jag har ingen julkänsla alls.


Alla säger att julen är en mysig tid och att ett slags lugn infaller men jag känner inte det.


Jag känner bara stress och sorg.

Julen kommer att komma och gå och jag har fortfarande ingen julkänsla.


Men God Jul ni som läser detta <3


Va rädd om er, kram.

Alla har vi våra dagar.

Vi har alla glada/ledsna dagar.

Mycket gott händer som gör en lycklig…

det behöver inte vara stora händelser…utan det ”lilla” kan räcka.

Att man har en bostad…mat å lite pengar.

Eller kanske fina samtal med kloka underbara människor…


Det händer oxå saker som gör en ledsen..men allt tycks ingå i livets plan.

Och att gråta kan vara riktigt skönt…det behöver inte vara negativt…


Jag är en människa som lär mig hela tiden hur det är att vara just, människa…
Jag är inte förmer än ngn annan…

inte vet jag heller vem som är mer än dig eller mig…

jag väljer att se prövningar som ett växande även då jag blir ledsen…

Vi har alla ett värde…redan då vi föddes …..

just att lära sig vara människa varje dag är en riktig utmaning.



Va rädd om er, kram.

Vinkevink här är jag=)

Fritt fram för pussar

om jag lägger in en bild på en


mistel så förstår ni hinten va??




P U S S


Va rädd om er,kram.



Faktum är

att jag bestämmer över mitt eget liv. Jag är en fegis
& stoppar gärna huvudet i sanden, vi kan kalla det
konflikträdd, men vem gillar konflikter? Inte jag...

Men jag tror det är dax att ta tag i det som känns jobbigt..
& inte bara låta vinden ta tag i mig som ett höstlöv...


Va rädd om er, kram.


Inte NU!

Sommaren tog slut, hösten kom
och tog slut och snart är det jul
och det finns INGET i mig som säger att det är jul.
Mitt liv har låst in mig i en bur som jag på olika vis har försökt ta mig ut ifrån men det går fan inte!
Jag har inte lyckats med en enda av de moment som man borde ha klarat vid det här laget – utbildning, stadig ekonomi, en livspartner.
Jag vet att varenda kotte som träffar mig slås av min charm,
min "glädje", snällhet osv ..
Vem fel är det?
Ingens men det är väldigt lockande att skylla på någon eller bara skylla ifrån sig. Men det finns ingen att skylla på. Bara mina egna kassa beslut.


När alla dessa tankar kommer upp till ytan så knyter sig hela mitt inre och sömnen kan inte mota bort dem.

Jag vet att jag inte är en dålig människa. Jag vet att jag har både hjärta, själ och hjärna – jag är både klok, snäll, trevlig och bra på alla sätt och vis men tyvärr känns det inte så just NU!!!


Va rädd om er, kram.

 

 

 


Mår väl inte hundra just nu

men har iallafall bestämt mej för att nu får det vara nog,
o jag kommer att må bättre, hela den här tiden har nog varit som en lång process
o snart är det förhoppningsvis över.
Jag förtjänar något mycket bättre!
Tänker fortfarande rätt, o det är ju bra!
Jag måste ju ta mej ur detta, o det är ju bara jag som kan göra det, o nu får det vara nog, jag har lidit tillräckligt.
Va rädd om er, kram.

Tid!

Varje dag varje timme varje minut varje sekund ska vara värd sin tid i guld…
Alla dagar ska vara vita med en gyllende inslag
av guld och diamanter eller varför inte silver och med stenar
i mina favorit färger.
Ha en fin dag du där ute och ta vara på de livet ger och vårda de ömt<3

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0