Låt hösten vänta!!
Jag kan inte undgå att se att en del
har börjat skylta med höstkläder.
Vara här och nu och slippa tänka framåt.
Framåt har just inga positiva bilder att erbjuda mig som läget är för närvarande.
försöker hitta något knep för att få tiden att stanna i Nu.
Va rädd om er, kram.
Sing it out loud !
Äntligen Fredag !
Jag laddar rejält inför helgen ..
Fasiken va gött det ska bli att få gå på rock festival,
Dead By April, Takida m.fl.
Det kommer sannerligen att göra mig gott.
O tänk .. jag kanske får träffa en massa gamla kompisar
som jag inte sett sen mitten på - 70 talet.
Jag höll ju till i dessa trakter då, jag är uppväxt där .. Medelpad!!
Ha en nice fredag!
Va rädd om er, kram.
Vägskäl
Vad skulle hända om jag helt plötsligt bytte väg i mitt liv?
Skulle jag lyckas eller misslyckas?
Skulle jag vara lycklig eller olycklig?
Hur skulle min verklighet se ut?
Just nu står jag vid ett vägskäl, frågan är hur stort kliv man vågar ta,
Vilken väg ska man ta?
Tänk vad bra de skulle vara om de fanns vägskyltar till livet.
En liten guide om vad som väntar om man tar just den vägen.
Hur awesome skulle inte det vara....
Fast å andra sidan kanske det tar bort spänningen
i att leva livet och man kanske aldrig skulle lära sig av sina misstag.
För chansen att man tar rätt väg blir för stor...
Inte vet jag men ibland känns det som man skulle vilja
ha en liten glimt av vad just den vägen innehåller!
Va rädd om er, kram.
ETT GOTT RÅD?
Sluta oroa er för rynkor... åderbråck... och andra jävligheter...
Livet ska INTE... vara en resa mot graven...
med målet att anlända säkert i en attraktiv... och välbevarad kropp...
utan snarare en sladdning... in från sidan med choklad i ena handen...
och ett glas vin i andra... och med en kropp som blivit...ordentligt använd...
för att inte säga... fullständigt utsliten... samtidigt som man skriker...
"WOHOO... vilken jävla åktur... LEV LIVET!!!...
Va rädd om er, kram.
Ja, jag vet att horisontlinjen sluttar. Det gör livet ibland oxå!
Det är inte kul att bli sugen på godis när man vill äta sunt.
Det är inte heller kul att bli sugen på något helt annat – eftersom jag inte har tillgång till det.
Eller jo förresten – bättre att vilja men inte kunna – än tvärtom.
Va rädd om er, kram.
Om vänskap
”Din knackning. Ditt ansikte i fönstret.
Jag behöver inte rusa omkring och skyffla saker under kuddar.
Jag behöver inte ha dåligt samvete för att strykkläderna dinglar på stolen.
Jag behöver inte tänka på de finaste kopparna.
Jag behöver inte ursäkta mig att det bara finns kaksmulor kvar.
”Kom in. Jag ska sätta på kaffe. Nå – vad har du för nytt att berätta?”
Orden är Charlotte Grays, klippta ur boken ”Vänner!”
När man är riktiga vänner,
då kan man träffas precis närsomhelst – och hur som helst.
Vi behöver inte styla oss inför varandra, varken fysiskt eller mentalt.
Håret får spreta på alla håll, t-shirten får vara skrynklig.
Och framförallt: vi får vara ledsna, arga, besvikna eller uppgivna.
Vi behöver inte ha 100 sprudlande idéer med oss
eller nya reseskildringar ifrån senaste,
lyckade semestertrippen.
Livet går inte på räls.
Riktiga vänner delar på allt – det är liksom det som är finessen!
Va rädd om er, kram.
dreams are made of this
Allt jag skriver är till dig
bara så du vet ....
Världen är full av sådana som vill säga något
till någon.
Men som inte gör annat
än just skriver de där raderna
om och om igen.
Till någon, som kanske inte ens finns
Men det är där längtan föds.
Det är i den gläntan drömmarna fortfarande svävar fritt
som dimmoln i morgonljuset.
Ångande i fukten från marken
lättande, svävande
tills de förintas
och blir till vad de är
drömmar ....
Va rädd om er, kram.
trasiga människor och trasiga hjärtan
Man brukar använda sig av uttrycket trasiga människor, men finns det verkligen hela människor?
Jag menar inte att alla människor är vrak, men alla har vi gått igenom jobbiga perioder i livet
och kännt som vi tappat en del av oss själva.
Denna delen som vi förlorat hittar vi nya bitar
att ersätta den med och till slut mår vi bra igen.
I hela våra liv tappar vi delar och ibland tas delar från oss
men sedan lägger vi till nya, vi utvecklas som människor konstant.
Ibland utvecklas vi mycket ibland lite, ibland förlorar vi en stor del
av oss själva och ibland närmare ingenting.
Min poäng i det hela är att jag tror inte det finns trasiga
och hela människor, alla är vi lika trasiga och lika hela.
Vi har under tiden vi levt fått pussla ihop oss gång efter gång
och vi kommer fortsätta att gå sönder och pussla ihop oss så länge vi lever!
Va rädd om er, kram.
En dag
skulle jag vilja packa en kappsäck och resa iväg...
Jag skulle vilja ha en härlig solstol, en strand, en underbar miljö, värmande sol och ... kanske skulle jag kunna läsa en bok, om nu koncentrationen skulle dyka upp.
Tänk att få strosa runt barfota och slippa alla måsten.. Tänk en ö där man inte behöver tänka på pengar, mat eller ... Jag skulle, vilja så mycket, jag drömmer, jag önskar och hoppas...
En dag... någon gång... men inte nu... inte än...
Va rädd om er, kram.
Lie to me Tell me that everything will be all right ....
Ibland är det bäst att improvisera
På bloggen och kanske även IRL
Man skall inte tänka för mycket
Att skriva och putsa på texten, som jag höll på med
Tyckte ett tag att den blev verkligt sensuell, het, liksom.
Men sen
läste om.
Med det självkritiska öga som nästintill liknar självutplåning
....blev domen hård.
Delete !
Fan!
Det blir bara fel
när man anstränger sig för mycket
Precis som det är IRL.
Va rädd om er, kram.
Helt uppriktigt så är jag bäst på att vara mig själv, vill inte vara någon annan....
Låt ingen annan diktera eller döma ditt liv...
Tänk inte på hur andra kan uppfatta dej!!!
Ingen annan kan veta varför ditt liv ser ut som det gör...
Och varför du gjort de val du gjort i livet...
Eller de val du kommer att göra!!!
Följ ditt eget hjärtas röst...
Lita på din magkänsla...
Och var den du är!!!
Ingen annan kan vara den du är - lika bra som du själv.
Va rädd om er, kram.
Oskalad!
Det är som ett skal runt mig
Livet når liksom inte riktigt in
De vägar som förr gjort mig bubblande lycklig, får mig nu bara att småle.
Platser jag längtat till, bjuder mig inte det jag drömde.
Tankar som tidigare gett mig en känsla av salighet, lämnar mig idag sorgligt oberörd.
Topparna är kapade.
På samma sätt är dalarna utfyllda.
Det är som ett skal runt mig.
Jag är nog bara lite trött o less ..
Va rädd om er, kram.
Beröring
Vart har min vardag tagit vägen?
Den verkar ha rymt sin kos.
Saknar den lite.
Även om det är härligt med folk om sig och runt sig känner jag att jag saknar min egentid lite.
Men det får jag väl så småningom.
Förresten så kände jag av idag hur mycket jag törstar efter att få vara avslappnad.
Jag skulle kunna betala vad som helst för att någon ska pilla med mitt hår och dra med fingrarna över min rygg..
Åhhh taktil beröring rules!!
Jag kan ju somna nästan direkt. Kroppen blir avslappnad på nolltid.
Skulle vara guld värt nu.
Va rädd om er, kram.
Ögon!
Out on the front line, don't worry I'll be fine;)
The story is just beginning
I say goodbye to my weakness,
so long to the regrets.
And now I see the world through diamond eyes!
Va rädd om er, kram.
Ensamhet!
För mig är inte ensamheten i sig jobbig.
Det är väl klart att det inte alltid är superkul.
Men jag är nöjd. Jag kan hitta på saker själv. Jag njuter. Jag upptäcker.
Den enda gången ensamheten är jobbig....
Det är just när någon visat motsatsen till ensamhet och klampat in till mig.
När denna någon sedan försvinner. Då är ensamheten jobbig.
Så knacka inte på hos mig om du ska stampa på mig!
Va rädd om er, kram.
Nyckel till mitt <3
Nu vill jag koppla bort hjärnan litegrann till förmån för hjärtat.
Bara följa med och känna. Jag k a n ju faktiskt det också, om jag bara tillåter mig.
Idag är jag inte längre till salu för några ord eller en smekning.
Idag har pendeln slagit över till den andra ytterligheten.
Förhoppningsvis är den på väg tillbaka i balans,
där jag äntligen ska våga släppa in Någon, nära – riktigt nära.
I själen.
Va rädd om er, kram.
Nödvändiga komplimanger!
Idag är ingen toppendag.
Men jag biter ihop och får den att fungera.
Och tänker bra tankar.
Fått fina komplimanger.
Fokuserar på dem...
Egot sväller lite och jag mår lite bättre...
Va rädd om er, kram.
När det kokar över!
Så blir det ju ibland
När man inte passar sig riktigt som man ska
Då kan det koka över
Känslomässigt
Plötsligt kommer mycket mera upp till ytan än man har tänkt sig
Tårarna kommer...
eller ilskan...
ja eller kanske till och med upphetsningen
Ibland
Alla starka känslor som hela tiden finns där
Under ytan på oss
Men som inte alls brukar synas så tydligt
Bara ibland
När vi inte hinner stoppa oss själva
Då kan de koka över
För en stund i alla fall
Det räcker bra
Mer än så behövs det inte
För att vi ska veta att de finns kvar där
Under ytan
Va rädd om er, kram.
Vad enkelt livet vore om det var så.
Uppträd som en dam, var till belåtenhet.
Då blir du älskad. På något sätt.
Nu är det ju inte så.
Vare sig livet.
Eller jag.
Jag har aldrig lärt mig att gå som en dam...
Va rädd om er, kram.
What a feeling!
Känslolös.
Känslokall.
Inte samma sak.
Jag har förmåga till känslor
- men är helt utan dem för tillfället.
Känslolös.
Skönt.
Som fan.
Ingen i min värld som får min uppmärksamhet.
Vill inte träffa någon.
Vill inte blir kär.
Någonsin
- känns det som just nu.
Ensam?
Nej. Det vill jag inte vara.
Är inte ensam.
Bara känslolös.
Känslolös, ledig och fri!
Va rädd om er, kram.
