Susanne

Varför blundar vi ....?

När vi gråter?

När vi drömmer?

Eller när vi kysser?

Jo..

Eftersom vi vet att det vackraste i livet inte ses,

men känns i hjärtat

♥

Va rädd om er, kram.

Visst måste vi hoppa av tävlingen "Vem som är bäst, vem som har det bäst, vem som ser bäst ut"?

För mig är inte konsumtion, status, skönhet förknippat med lycka,
men däremot förmågan att vara generös, förnöjsam och äga omtänksamhet mot andra.
  Hur lycklig känner man sig inte när man vet att man kunnat göra något bra för en annan person?

Jag blir glad av min familj, go´a vänner, vacker natur, positiva,
 enkla människor, musik, böcker, omtanke...billig lycka :-)

Lycka är också sol när det regnat länge.



Va rädd om er, kram.

Världen är full av sådana som vill säga något
till någon.
Men som inte gör annat
än just skriver de där raderna
om och om igen.

Till någon, som kanske inte ens finns
Men det är där längtan föds.
 
Det är i den gläntan drömmarna fortfarande svävar fritt
som dimmoln i morgonljuset
ångande i fukten från marken
 
lättande, svävande
tills de förintas
och blir till vad de är
drömmar ....





Va rädd om er, kram.

det ska finnas lotterier, det ska finnas långsamma karuseller
 och snabba berg och dalbanor som får en att hissna
 när man tar sig en tur, stånd med sötsaker, dricka och mat.

 Och alla delarna behövs för att man ska vara nöjd med besöket på tivolit.
Så är det även med livet, alla delarna behövs.
 
Både de mindre skojiga samt det här lite ovissa, överraskande, hissnande.
 Och även om det finns vissa delar som är mindre skoj
så kanske dessa behövs för att man ska njuta av helheten.



Va rädd om er, kram.

Förlåt är det bästa jag vet. Förlåt återställer allt.
Ett slarvigt förlåt fungerar det med. Men lämnar ett fult ärr..




Va rädd om er, kram.

Kanske vaknar du en dag med insikt om att inget blev som tänkt, att livet vände i en tvärsväng och drömmen din blev sänkt? Att skylla livets plågor på andras dumhets drag är endast att förneka sitt eget livsvals slag.  Hur jag ska handla genom livet är upp till mig att välja, endast jag kan avgöra hur mycket av all dumhet jag vill svälja.  Vem är jag att döma någon, någon annan än mig själv?

För vem kan leva livet,  livet som är ditt? Ta ingenting för givet, kalla aldrig något "mitt". Allt kan ändras på ett tvärkasts minut, om en evighetssekund är livet slut. Vem vill minnas allt som inte gjordes, alla saker du en gång sa du inte tordes? Sörj inte det liv som inte blev som tänkt, låt dig inte förgås av drömmen som blev sänkt. Lev livet här och nu, för ingen annan, kan leva det som du!




Va rädd om er, kram.

Barnen sugs till lekplatser som jag dras till loppisar.

Idag när jag satt en stund på balkongen, va de dagisbarn som va härute o åkte,
  klättrade, gungade och busade. Då slogs jag av hur himla skönt
 det är att jag inte längre behöver vakta dom!

Inget springa efter och "Akta kanten!" och "Akta. Bilar." och "Vänta lite..."
och "Inte äta cigarettfimpen!" och "Inte äta sand." och "Inte kasta sand!"
och "Akta kanten." och "Håll i dig!" och, och, och...

Jag bara satt.

Ibland ropade de "Titta mamma!" om de ville visa något kul/spännande/roligt.
Och då tittade jag.

Och då kom jag att tänka på hur himla skönt DOM .. mina barn, måste tycka det är.
Att slippa bli vaktade.




Va rädd om er, kram.

Gräset är dött.

Körsbärsträdet har vissnat.

Humlorna har övergivit min trädgård.

Djuren törstar ihjäl.

Mitt hus är ett rivningskontrakt
.
Vägen ska breddas och kanterna saltas.

 
Det finns ingen plats för sådana som jag.

 Agnarna ska bort.

Ogräset ska brännas.



Hehe .. trodde ni de ;))


Jag lever o mer därtill :D



Va rädd om er, kram :)))))))))

Man skriver till någon, tänker på någon, pratar med någon,
 man inte varit i kontakt  med på länge.
 
Och på ett sätt, när man ser det där namnet, 

 är det som om tiden stått still, eller att tiden stannar upp
och vissa av de saker man har haft gemensamt kommer till en,

 som en varm sommarvind, som bara nuddar vid en
och sen drar vidare


.... som livet






Va rädd om er, kram.

Att stänga dörren innan man låser den. Ta på sig skorna innan man knyter dem.
 Inse att det är en dröm medan man drömmer. Att aldrig ge upp.

 Att veta när man ska ge upp. Ta ansvar. Förlora allt. Att få det man förtjänar.
 Att tro att man förtjänar mer.  Veta vad man är värd.
 
Att inte tro att man är någon. Våga möta en blick. Inte titta ner.
Se bort. Se längre fram. Se nuet. Att gå dit näsan pekar och sätta plantan där foten är.

 Att lyssna på vad andra säger. Att inte bry sig om andras prat.
 Att ge av sig själv. Inte förlora sig själv. Våga säga det man känner. Att tiga är guld.

 Ett liv. En evighet. Ett ögonblick. Hur svårt kan det vara.



Va rädd om er, kram.

Ibland är livet .. 
som ett sorts never ending story.

Och sen, .., så befinner man sig någonstans,  i något helt annat,
 något som ruskar om, en livets scen, mitt i vardagen.

 Själar sammanstrålar. Smack! Bom!
 Och du möter en person som berör något djupt inom dig. Det händer ibland.

 Och det är ett mysterium varje gång. Den andra människan är ett mysterium.
 Som livet. Alla människor är ett mysterium.
 Och man vet ju inte hur det gick till; hur  två själar, som likt två vilsna,
 på detta vis sammanstrålar och man vill tro på ödet igen.

 Man tror på livet igen och man inser att det trots allt finns så mycket mer att upptäcka och tro på ,
och man känner hopp igen igen, livet var inte så jävla hopplöst ändå,
man till och med älskar igen och man inser att allt detta finns där ute,
att hämta in.

Bara man vågar
vara öppen....




Va rädd om er, kram.

Jag har varit låååg i några dagar nu ..
Jag avskyr det! Så svårt att lyckas  skrämma bort det.
Tror och hoppas att det vänder nu ..


Musik är något jag måste frossa i, alltsom oftast.
 Det hjälper mitt inre kvicksilver att stiga.


O imorn så hoppas jag att de går i lås de jag vill ..
just nu o nu o nu .


Isf blir de o lyssna på musik mycket o känna GLÄDJE<3






Va rädd om er, kram.








                                    

Återigen.
Nedslående, 
ganska vidrigt.
En rond helveteskval.
Strid som om det vore den sista.
Tills det sakta ebbar ut och slaget är vunnet.



Va rädd om er, kram.

Balansen i tillvaron. Den där känslan av jämvikt mellan flow och stress.
Den finns inte där. Eftersom jag inte är där.
Svårt att vila i uppgiften. Alltid ett steg före. Så sällan där. I ögonblicket.

 
Så mycket som händer  just nu och när jag skriver det här är mina tankar någon annanstans
Life is what happens while you busy making other plans ....



Och Mindfullness, är något som funkar i .......typ lika lång tid som det tar att uttala själva ordet.
Sen är man inte där.Man är någon annan stans.


 I´m not there
 "I wish I was beside here but I´m not there, I´m gone"


Va rädd om er, kram.

Längtan
Kärlek
Drömmar

Tre ord
Men
samtidigt
så mycket mer







Va rädd om er, kram.