trasiga människor och trasiga hjärtan
Man brukar använda sig av uttrycket trasiga människor, men finns det verkligen hela människor?
Jag menar inte att alla människor är vrak, men alla har vi gått igenom jobbiga perioder i livet
och kännt som vi tappat en del av oss själva.
Denna delen som vi förlorat hittar vi nya bitar
att ersätta den med och till slut mår vi bra igen.
I hela våra liv tappar vi delar och ibland tas delar från oss
men sedan lägger vi till nya, vi utvecklas som människor konstant.
Ibland utvecklas vi mycket ibland lite, ibland förlorar vi en stor del
av oss själva och ibland närmare ingenting.
Min poäng i det hela är att jag tror inte det finns trasiga
och hela människor, alla är vi lika trasiga och lika hela.
Vi har under tiden vi levt fått pussla ihop oss gång efter gång
och vi kommer fortsätta att gå sönder och pussla ihop oss så länge vi lever!
Va rädd om er, kram.
