Oskalad!

Det är som ett skal runt mig

Livet når liksom inte riktigt in

De vägar som förr gjort mig bubblande lycklig, får mig nu bara att småle.

Platser jag längtat till, bjuder mig inte det jag drömde.

Tankar som tidigare gett mig en känsla av salighet, lämnar mig idag sorgligt oberörd.

Topparna är kapade.

På samma sätt är dalarna utfyllda.

Det är som ett skal runt mig.


Jag är nog bara lite trött o less ..


Va rädd om er, kram.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0