Susanne

Barnen sugs till lekplatser som jag dras till loppisar.

Idag när jag satt en stund på balkongen, va de dagisbarn som va härute o åkte,
  klättrade, gungade och busade. Då slogs jag av hur himla skönt
 det är att jag inte längre behöver vakta dom!

Inget springa efter och "Akta kanten!" och "Akta. Bilar." och "Vänta lite..."
och "Inte äta cigarettfimpen!" och "Inte äta sand." och "Inte kasta sand!"
och "Akta kanten." och "Håll i dig!" och, och, och...

Jag bara satt.

Ibland ropade de "Titta mamma!" om de ville visa något kul/spännande/roligt.
Och då tittade jag.

Och då kom jag att tänka på hur himla skönt DOM .. mina barn, måste tycka det är.
Att slippa bli vaktade.




Va rädd om er, kram.