Susanne

Jag syns ....
Jag vet det.

Ändå känner jag mig som en ö mitt i en strid, skummande fors.
Otillgänglig.

Jag vill att nån bygger en bro. Jag vill att forsen lugnar sig.
För jag är fångad här och törs inte själv ge mig iväg.

Va rädd om er, kram.

 

Livet kan liknas vid en berg-och-dalbana och den vagn vi befinner oss i just för tillfället tar oss både uppåt och nedåt. Ibland sitter vi i första vagnen, då vi känner oss kaxiga och villiga att anta utmaningar under livets resa.

Känner vi att vi enbart vill följa strömmen då sitter vi i mitten, och slutligen väljer vi den sista vagnen när vi vill ”gömma oss” och inte riktigt orkar konfrontera denna resas s.k överraskningar och vilda kast.

Och vilken av dessa vagnar vi väljer beror helt och hållet på dagsformen och var vi befinner oss i livet.

 

Va rädd om er, kram.

Känslor ska man känna sig igenom.

Det är ingen sjukdom.

Man medicinerar inte bort dem!

Hur obehagliga och jobbiga de än är. 

Lyssna på dig själv nu!

Uthärda denna dag.

Snart är den över! 

För mig var det fullständigt omöjligt att du skulle dö.

Jag har trott att allt bara skulle vara som man tänkte sig att det skulle vara.

Innan jag insåg att allting kunde hända.

Att man inte vet någonting om någonting alls egentligen.

Det enda man vet är det vi har NU!

Sorgen som aldrig går över utan som man måste lära sig att leva med.

Den är som att promenera på en dålig väg.

Ibland ramlar du i ett av alla hål, blir liggandes olika länge och med olika grader av smärta.

Trots allt så reser du dig upp och fortsätter promenaden...

Just nu händer inte så mycket i mitt liv...känns som någon råkat trycka på paus-knappen...

Hatar ibland att jag är som jag är, att jag tänker som jag gör...

Ibland vill man bara skaka om huvudet o tömma...

Känner bara att jag verkligen behöver bort ...

behöver komma ifrån ALLT!!! jävligt sugen o bara åka iväg helt själv o bara vila upp mig ;)

o hämta nya krafter...

Drömma kan man alltid .. o de kostar inget!

Va rädd om er, kram.

Ibland är livet som en onsdag i oktober - när mörkret hängt som ett dovt, fuktigt moln över en och man plötsligt tittar upp mot en himmel som inte finns längre och man undrar vart allt tog vägen hur det än är kan man inte släppa den gnagande känslan av att ha missat något.

Va rädd om er, kram.

Jag skriver för mig. Så är det. För att bli av med tankar, för att kunna gå vidare i tanken och i livet.

Jag blir berörd när jag ser att så många läst mina ord. Det gör mig glad att en endaste person velat och valt att klicka in på min blogg för att läsa det jag känt, tyckt och tänkt.

Att läsa här är frivilligt, och ni ville!

Jisses! Det är stort.

Sen finns det några av er läsare som väljer att kommentera det jag skrivit.

Ni lägger minuter av ert liv på att tycka och formulera er i min blogg. Det är stort för mig. Mycket stort. Och mitt hjärta tar ett skutt för varje kommentar som lämnas.

Det är känslan av att faktiskt betyda något, litet, litet. Men ändå. Något.

Tack!

 

Va rädd om er, kram.

Först blir man TRÖTTER
sen blir man BLYGER – orkar inte träffa människor
sen blir man BUTTER – ledsen och dämpad
sen blir man TOKER – står inte ut och tror man blivit tokig
sen blir man PROSIT – immunförsvaret har sänkts
sen blir man KLOKER – omvärderar livet
och slutligen blir man GLADER – stark, vågar säga nej och känner glädje.

Va rädd om er, kram.

"Förutom kärlek vid första ögonkastet finns det också kärlek vid första beröringen" .....

Va rädd om er, kram.

Tom och innehållslös. Tömd, dränerad med ett huvud som inte vill, inte orkar.

Jag gillar inte den där obestämda oros känslan, som gnager runt i kroppen. Bort, bort...Orkar inte vara olustig, för den delen orkar jag inte vara särskilt lustig heller. Neutralläge, som på en automatväxlad bil....

Idag är det en tycka synd om mig dag. I alla fall precis just nu. Förhoppningsvis vänder det snart. Det bästa botemedlet är att göra något. Slita arslet av sig, få en kropp som värker av hårt jobb, ett huvud som är trött och inte orkar tänka.

O ett hjärta som gör som de själv vill, för så är de ju!!

Va rädd om er, kram.

Var och en är sin egen lyckas smed . Ordspråk heter det visst det där . Används flitigt i olika sammanhang .

Men hur smider man lyckan ?

Så får väl leta efter en  smed . Han ( förresten vaför inte en kvinna)  får väl rita och räkna på uppdraget  och komma med en offert .

Det ska vara en gammal garvad smed som kan sin sak för att kunna gå i land med uppdraget .

Jag tror priset kan bli mycket högt . Ja visst ja det glömde jag i hastigheten lycka kan ju inte köpas för pengar .

Är lycklig ?

Har varit lycklig ?

Kommer bli lycklig ?

 

 

Va rädd om er, kram.

Fattar ni vad jag menar? Typ TV-reklamen för Fishermans Friend:
Killen stoppar ner handen i FF-påsen, plötsligt är han på en flod i en kanot, sen är han uppe på en bergstopp och sen kastas ha tillbaka till den tråkiga svenska vardagen alldeles blöt och snöig. Fishermans Friend - Strongest there is.

?

Vad menar dom? Att den är så frisk och stark att det känns som att man paddlar i en flod? Sjukt långsökt.
Det finns massor av sånna här reklamfilmer för olika läskedrycker, halstabletter, tuggummin, te och kaffe - tydligen finns det massor med företag som tycker att detta är ett genialt sätt att visa sina produkters bästa sidor. Men det är ju inte det.

Lägg av - man kommer inte till en annan värld!
Inte ens lite grand känns det som att man är på en bergstopp när man äter halstabletter. Det känns som att man äter en halststablett.
Tyvärr, det är inte roligare än så.

Va rädd om er, kram.

hem som är som tagna ur heinredningstidningar,
inlagda grönsaker, hemkokt sylt........

Allt detta kan man läsa om i alla dessa livsstilesbloggar som finns runt om i
blogglandia.....

Jag känner mig sorgsen över att alla enbart plockar ur russinen i kakan
och lämnar den torra, tråkiga biten kvar...

Orden LYCKA, LEVA I NUET och KÄRLEK är ledord och bäddar in varje 
inlägg i en rosa skimmrande låtsasverklighet ...

Vägen ligger öppen. Öppen för möjligheter och äventyr. Och dessa möjligheter och äventyr styr jag själv med lite hjälp från min omgivning. Jag mår bra och jag gör det bästa för att må bra!

Varje dag är nya möjligheter och äventyr och det är jag själv som väljer att gå den bästa vägen. Min egen väg!

Det är nu som mirakel sker i mitt liv, varje dag så sker det stora mirakel. LEVA är ordet. Och det är det som jag vill göra!

Jag vill leva 100% och ingen kan stoppa mig för jag har själv valt det!

De som inte tycker mitt sätt eller på det sätt som jag väljer - lyssnar jag inte på!

För livet är som en bumerang – allt gott och fint du ger ut – kommer tillbaka till dig! Det är jag helt säker på!

Lev livet som du själv vill leva. Det är då som vi lyckas här livet.

Och vem vill inte leva lyckligt?

 

Att se att familjen och vänner mår bra. Att känna att jag lever!

Ja, då begär jag inte mycket mer för då är jag lycklig!

 

 

Va rädd om er, kram.