En stund glömde jag igen...

Varje känsla ska levas genom. Alla... Full förälskelse. Förtvivlan och längtan. Mitt gamla jag försöker mala ner de negativa känslorna och gömma i alla fall delar av dem. Mitt nya jag, den jag varit dessa sista år, lever varje stund till fullo. En dag eller två glömde jag det. Påmind vänder jag mig om. Tackar min förmåga att stilla jagvillet och tillåta full storm inuti mig. Att vila i varje känsla till fullo... Vilken underbar förmåga!

Va rädd om er, kram.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0