Det händer...

...ibland att jag bara vill hjälpa alla jag möter. Jag vill ge dem kramar o goda råd för att de ska må bra.

Men precis lika ofta vill jag ha nån som stöttar mig. Fast när jag väl får det så vill jag inte ta emot den hjälpen...

Då vill jag vara stark o klara mig själv. Fast så fort jag blir ensam så ångrar jag mig...

Blir så trött på mig själv :-(



Skönt
...avslappnad känner jag mig kanske senare idag ..  Har verkligen en massa tankar som behöver rensas ut o det finns inget bättre sätt än att gå fort o långt. Helst med bra musik i öronen.

Hade tänkt skriva lite mer,  .. men inspirationen vill inte riktigt infinna sig :-(
Jag återkommer senare...


Va rädd om er, kram.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0