Bergodalbana...

...åker mina känslor alltsom oftast.

Det behövs inte så mycket för att jag ska bli ledsen. Men å andra sidan krävs lika lite för att jag ska le igen...

Så det blir aldrig slentrian att leva med mig ;-)



Susanne .. ...känner sig illmarig ikväll...

Mycket bus har jag i kroppen som bara väntar på att få komma ut ;-)

Frustrerande men härligt...


Make way! Here I come!


Va rädd om er, kram.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0