morgon stund har guld i mun?

 Det finns ett ordspråk som säger *morgon stund har guld i mun*

så när jag vaknade så sprang jag till spegeln och öppnar munnen men inte fan fanns det något guld där

men det ser ut som jag  haft guld där djupa gruvor med stora hål

jävla skit någon har snott guldet och lämnat gruvorna öppna hmmm LKAB hann nog före mig "skitt"





Jag lär mig att säga nej . Sätta  stopp. Markerat var gränsen går. Det är något som jag bara blir bättre och bättre på att göra. Det har långt ifrån alltid varit så för mig. Förr var jag mera säga ja; "ja gärna", "visst ska jag fixa det", "så klart jag gör det", "jag gör det", "jag fixar det"... tills jag inte fixade något alls.

Idag säger jag; "ja", "ja gärna", "ja, det gör jag"... när det är något jag känner att jag verkligen vill och som jag också har krafter för. Det är skillnad mot att säga ja till precis allt. Också sånt som egentligen är andra människors ansvar.

Ibland, upptäckte jag i efterhand, hade alla mina ja och all min hjälp rent av varit stjälp i stället för hjälp för en annan människa. Det gäller att tänka till ibland innan man säger ja till att hjälpa en annan människa. Ibland kan det vara bättre för människan att få klara att göra saker själv, att känna att jag kunde ju själv, jag behövde inte hjälp. Det blir man starkare som människa av, att känna att man kunde själv. Man får självförtroende.

Idag säger jag både ja och nej. Och jag ber om hjälp ibland också, när jag behöver det. Det är en tillgång i livet att ha lärt känna sig själv så pass väl nu, att jag vet ungefär hur min kraft är just idag och var mina gränser går. Och vad jag verkligen behöver be om hjälp med. Det betyder för den skull inte att jag aldrig utmanar mig själv och mina gränser. Det gör jag också. Hela tiden.

Ibland önskar jag ju att jag kunde få börja om... med det jag vet nu... så annorlunda allting hade kunnat bli.

Men då hade jag missat så mycket annat, så det är bra som det är. Jag lever för att lära. Och jag lär så länge jag lever.

Idag är en härlig dag, himlen är klarblå därute.

Ikväll åker jag o min älskade Sanna till Göteborg. Så de blir inget mer bloggande från mig, förrän kanske söndagkväll när vi kommit hem ..

Va rädd om er,kram.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0