Mitt dåliga samvete
Jag har ständigt lite dåligt samvete. Varför?
Jo, "alla" går på gym, lyfter skrot, kör spinning, springer i skogen eller hittar på något annat trendigt. Jag tar på mig skor och jacka och går en slinga ganska snabbt och njuter av allt jag ser och hör. Inga tjusiga kläder, men lukter och ljud i naturen omkring mig ...
Det var något som väckte ett minne förut. Och då var det kört. Tankarna började mala. Nej, tänkte jag. Jag vill inte tänka på det här. Jag vill inte tillbaka dit där jag var för några månader sen. Jag vägrade helt enkelt låta tankarna suga sig fast. Istället försöker jag se ett leende ansikte med smilgropar framför mig. Ett ansikte som gör mig lycklig och får mig att le. Och det hjälper faktiskt. Så fort tankarna kommer farandes så föreställer jag mig bara ett leende ansikte så är dom borta och jag ler. Tänk att det kan vara så enkelt! Jag känner mig glad, lugn och hur lycklig som helst! Den vändning som mitt liv tagit dom senaste veckorna hade jag aldrig vågat hoppas på.
Nu hoppas jag bara att solen kommer fortsätta skina varenda dag! Den ger mig sån energi och jag blir så glad! Och den gör att all snön sakta men säkert försvinner. Det är så härligt att sitta ute och lyssna på fåglarnas kvitter, hur det droppar från taket och rinner vatten ner i avloppen.
Livet är bra nu helt enkelt. jag känner igen mig själv och jag känner mig stark. Och framför allt, lycklig!
