Ostoppbar

Det är konstigt. Blir nästan alltid så lugn och trygg när jag får tillgång till min dator så jag kan skriva..  Måste vara något i själva skrivandet som skänker sån trygghet.

Tick tack

Klockan på väggen går sakta framåt

Framåt i sakta mak

Tiden kan inte stoppas

Lika lite som kärleken

Två ostyrbara ting

Så olika men ändå så lika

Oförklarbara men ändå så påtagliga

Släpp tiden och kärleken fria

Inget kan ändå fängsla dem




Va rädd om er, kram.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0