Susanne

Önskar så mycket att allting bara kunde vara över bara sådär.. Jag hatar att jag inte bara kan få fungera som en " vanlig person ". Jag orkar bara inte riktigt. Jag är så otroligt trött och klockan är ingenting. Just nu är precis allting jobbigt, finns ingenting som inte är det. Jag känner mig verkligen ensam, så otroligt ensam.




Jag väntar fortfarande på att allt ska bli bra, att jag ska vakna en dag och allt bara är som det ska vara. Dagarna, dom är helt förvirrande, tiden går så fort och så långsamt så jag hinner inte med alls, ligger antingen en dag före eller en dag efter. 

Önskar att nätterna var lite längre ibland så jag hinner sova nånting. Att jag hinner sova längre även om det tar liksom timmar för mej att somna. Är så trött men kan inte sova..bara är så. Känner inte ens någonting övht just nu. Ingenting alls.
Bara ingenting. Jag är rörig.



Jag kommer in i sånna här perioder ibland men jag vet att dom aldrig vara alltför länge. Hoppas att allt ordnar sej bara.
Hoppas imorrn blir bra, hoppas allt ordnar sej som det ska. Hoppas det för en gångs skull går min väg.





Va rädd om er, kram.